Björn Söder (SD) kräver stor nedläggning

2025 06 14

Björn Söder (SD) kräver att en stor statlig myndighet läggs ned.

Ett storbråk har uppstått kring hanteringen av Sverigedemokraternas biståndsstiftelse Hepatica.

Nu riktar Björn Söder (SD) hård kritik mot den statliga myndigheten Sida – och kräver att den läggs ned.

”Aktivistiska tjänstemän”

Hepatica är SD:s biståndsstiftelse. Riksdagspartierna har partianknutna organisationer som genom ett särskilt program får pengar av Sida för projekt i andra länder.

Hepatica har dock länge nekats pengar av Sida för att krav inte anses ha uppfyllts. Detta har emellertid ändrats efter att Björn Söder klagat hos biståndsminister Benjamin Dousas (M) statssekreterare Diana Janse, uppger DN.

Bråket kring Hepatica får nu Björn Söder att gå till angrepp mot Sida.

Han kräver att myndigheten ska läggas ned. Det bör förvisso finnas en biståndsmyndighet, menar Söder.

– Men det vore bra om Sida lades ner, så man kan bygga upp en ny myndighet. Sida är full av aktivistiska tjänstemän och för stort också, säger Björn Söder till tidningen.

Kritik mot Sida och svenskt bistånd

Trots ändrade regler efter valet 2022 fick Hepatica inte fullt stöd från början. Detta fick Söder att prata med biståndsministern statssekreterare. Pressen från politiskt håll fick Sida att ändra sitt beslut, enligt tidningen.

– Har vi tjänstemän som struntar i det regeringen beslutat måste vi lyfta det, det är naturligt, säger Björn Söder.

Sverigedemokraterna har många gånger riktat hård kritik mot Sida.

SD har också varit kritiska till svensk biståndspolitik och krävt att mer pengar satsas på exempelvis svenskt försvar i stället för bistånd.

– Genom att omfördela biståndsmedel och prioritera svenska intressen vill vi finansiera förstärkningar av armén, marinen och flygvapnet samt återuppbygga civilförsvaret, skrev partiledaren Jimmie Åkesson tillsammans med två andra SD-företrädare i en debattartikel i Expressen i slutet av maj.

– Tillsammans med Tidöpartierna har vi redan gjort tiotals miljarder i besparingar på biståndet genom att frångå enprocentsmålet – miljarder som vi nu kan lägga på att rusta Sverige, tillade Åkesson i debattartikeln.

Foto: Landstingshuset, Wikimedia

Text: Redaktionen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet.

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond.

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

“Sveriges sämsta bank” pekas ut – har flera miljoner kunder

2025 09 16

Missnöjet med de svenska bankerna ökar.

Det konstaterar undersökningsföretaget Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en färsk rapport på måndagen.

Beskedet är en förändring från fjolåret då förtroendet generellt ökade.

– Vi ser tydligt att kundrelationerna satts på prov under året. Passiva råd äventyrar förtroendet. Även i svårbedömda lägen förväntar sig kunderna att banken aktivt visar vägen, säger Johan Parmler, vd för Svenskt kvalitetsindex, i en kommentar.

Oro för börsen

Bakgrunden till de nya siffrorna bedöms ligga i att förra årets positiva signaler bytts ut mot en växande börsoro samtidigt som den svenska ekonomin inte anses ha lyft.

Även det pågående kriget i Ukraina och en allmän handelsosäkerhet spelar roll, menar SKI.

– Förra året såg vi hur sänkt inflation, räntesänkningar och en viss ekonomisk återhämtning bidrog till en ökad optimism bland bankkunderna, säger Johan Parmler.

"Räcker inte"

En annan faktor som fick kundernas förtroende att öka förra året var bankernas digitala lösningar och enkla självservice.

I år har nöjdheten i den kategorin stannat av.

– I verkligheten vi lever i räcker det inte med att erbjuda bra digitala tjänster. Det är aktivitet som räknas, säger Johan Parmler.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Swedbank i botten

Längst ned på förtroendelistan över bankerna i mätningen återfinns Swedbank – bland såväl privatkunder som företagskunder. Storbanken, med över sju miljoner kunder, hamnade sist även förra året. Då var åtminstone siffrorna för kundnöjdheten något högre än i år.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Där balanserar Swedbank precis på gränsen.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund. Listan nedan avser nöjdheten bland bankernas privatkunder.

Sparbankerna (74,6)
Länsförsäkringar bank (72,7)
Övriga banker (70,4)
Skandia (70,4)
ICA Banken (69,6)
Danske Bank (68,0)
Handelsbanken (67,8)
Branschen (67,1)
Nordea (66,6)
SEB (65,5)
Swedbank (60,4)

Källa: SKI

LÄS OCKSÅ: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto:

Text: Redaktionen