USA rasar mot Norge: sluta omedelbart

2025 06 11

Norge gör som Storbritannien, Australien, Kanada och Nya Zeeland.

Igår meddelade länderna att sanktioner kommer att införas mot Israels säkerhetsminister Itamar Ben Gvir och finansminister Bezalel Smotrich.

Bakgrunden är att de fem länderna anser att de israeliska ministrarna förespråkat fördrivning av palestinier från Gaza, uppmanat till våldsamheter mot Västbanken och utfärdat andra hot samt nedsättande uttalande om palestinier.

– Det är vår klara uppfattning att den israeliska regeringens politik i Palestina varken bidrar till fred eller säkerhet, uttrycker Norges statsminister Jonas Gahr Støre på sociala medier.

USA ser rött

Nu rasar USA mot beslutet.

Den amerikanska utrikesministern Marco Rubio fördömer sanktionerna i skarpaste ordalag.

– Dessa sanktioner främjar inte de USA-ledda ansträngningarna att uppnå ett eldupphör, föra hem alla gisslan och avsluta kriget, framhäver Rubio i ett uttalande.

Han uppmanar skarpt Norge och övriga länder att omedelbart ändra sig.

– Vi avvisar alla tankar på likvärdighet: Hamas är en terroristorganisation som begått outsägliga grymheter, fortsätter att hålla oskyldiga civila som gisslan och hindrar Gazas befolkning från att leva i fred. Vi påminner våra partners om att inte glömma vem den verkliga fienden är. USA uppmanar till att sanktionerna upphävs och står sida vid sida med Israel.

Norge: "Helt oacceptabelt"

Norge har i sin tur reagerat på det amerikanska svaret.

Enligt Andreas Motzfeldt Kravik, statssekreterare vid norska utrikesdepartementet, finns det ingen mening i att ändra sig om inte Israel slutar att bryta mot grundläggande humanitära folkrättsliga principer, till exempel genom att neka humanitärt bistånd till Gaza.

– Vi har upprepade gånger både direkt och indirekt, varnat för att detta är helt oacceptabelt och att det kommer att få konsekvenser. Ändå har det inte funnits några tecken på förändring och då måste vi reagera. Vi gör det nu, tillsammans med Storbritannien och andra partners, säger Kravik till Dagbladet.

"Extremistiskt"

Den norska statssekreteraren kommenterar också USA:s skarpa uppmaning om att genast avblåsa sanktionerna.

Något sådant är inte aktuellt.

– Inte om inte den israeliska regeringen slutar att bryta mot grundläggande regler i internationell rätt, inklusive att vägra släppa in nödhjälp, och att utöka illegala bosättningar.

Norge, Storbritannien, Australien, Kanada och Nya Zeeland bekräftade sanktionerna i ett gemensamt uttalande.

– Extremistisk retorik som förespråkar tvångsförflyttning av palestinier och etablering av nya israeliska bosättningar är chockerande och farligt. Dessa handlingar är inte acceptabla, framhåller länderna och syftar bland annat på Israels premiärminister Benjamin Netanyahus plan tidigare i våras om att erövra Gazaremsan.

LÄS MER: Trump tyst inför “total ockupation”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen