TEGNELL: Då är covid-19 inte en samhällsfarlig sjukdom

2022 01 31

Snart kan covid-19 klassas om. Det menar stadsepidemiolog Anders Tegnell.

– Vi pratar om dagar eller veckor, längre än så ska det inte behöva ta, säger Anders Tegnell till Expressen när han får frågan.

Beskedet kan dröja

Även om Anders Tegnell tror att en sådan bedömning kan göras inom den närmaste tiden framhäver han att det är viktigt att följa nuvarande rekommendationer för att minska smittspridningen.

– Just nu har vi en väldig stor spridning, så vi behöver nog lite tid innan vi kan landa i det beslutet, säger han.

Över två miljoner smittade

Totalt uppgår antalet bekräftade smittade fall av covid-19 till 2 070 456, enligt den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten från den 28 januari. Det är en ökning med 55 180 fall sedan senaste uppdateringen från i torsdags.

Dialog med regeringen

Anders Tegnell framhäver att Folkhälsomyndigheten för en dialog med regeringen om ett framtida beslut om när restriktionerna i samhället kan tas bort, men framförallt samtalar parterna om när covid-19 kan sluta att klassas som en samhällsfarlig sjukdom.

– Vi jobbar väldigt hårt med frågan, säger Anders Tegnell.

Företrädaren instämmer

Anders Tegnell är inte den enda som tror att Sverige inom kort kan återgå till ett normalt levnadsätt. Tidigare stadsepidemiologen Annika Linde gör en liknande bedömning. Hon tror att smittspridningen kommer att minska under våren.

– Så beter sig i princip alla epidemier som har spritt sig så här snabbt som omikron gör. Det far som en löpeld genom befolkningen och sen blir det alldeles tyst ett tag, säger hon till Expressen.

Säsongsvirus

En trolig framtida utveckling är att coronaviruset övergår till ett säsongsvirus med en mer stabiliserad smittspridning, anser Annika Linde.

– Jag tror vi inom några veckor bör kunna börja leva normalt igen. Och sen att vi kommer vara ganska fria i höst. Det är min positiva bild utav det hela, och jag hoppas innerligt att jag har rätt, säger hon.

Foto: Folkhälsomyndigheten YT

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen