Arla storsatsar på populära produkten – “Efterfrågan har ökat kraftigt”

2025 06 07

Under de senaste åren har efterfrågan på olika typer av proteinrika produkter ökat kraftigt.

Bland annat handlar det om kvarg.

Nu ger Arla besked om att de investerar i en helt ny produktionslinje för att kunna möta det växande behovet vad gäller just kvarg.

Det framhåller mejerijätten i ett pressmeddelande.

Arla storsatsar

Arla satsar cirka 380 miljoner kronor på att bygga en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

Den nya produktionslinjen kommer att fokusera på kvarg till marknaden i Sverige, där “efterfrågan har ökat kraftigt de senaste åren”. 

Intresset hänger ihop med ett “allt större sug efter proteinrika och fettsnåla produkter”. 

2024 utsåg svenska folket kvarg till årets trendigaste livsmedel i en undersökning av Livsmedelsföretagen.

“Viktigt”

Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige, kommenterar storsatsningen.

– Att producera mer mejeriprodukter i Sverige är inte bara bra för klimatet, lantbruket och jobben, säger hon.

– Det är också en viktig del i vår gemensamma förmåga att vara förberedda när omvärlden förändras.

Läs mer: Icas vinst faller – “Resultatet blev svagare”

Under 2028

Den nya kvarglinjen väntas tas i drift under första kvartalet 2028 och “stärker mejeriets roll som en strategisk knutpunkt i Arlas svenska verksamhet”. 

– Med investeringen ökar Arla sin kapacitet att möta den växande efterfrågan på kvarg med svenskproducerat innehåll – som ett komplement till den befintliga produktionen i Danmark, Finland och Tyskland, meddelar mejerijätten.

290 anställda

Mejeriet i Linköping, där cirka 290 personer arbetar, är Sveriges största specialmejeri och har en "lång tradition av innovation och effektiv produktion". 

Anläggningen producerar i dag drygt 280 olika mejeriprodukter, inklusive yoghurt, gräddfil, crème fraiche, laktosfria och annat.

Läs mer: Norge överväger förändring för matbutikerna – på grund av Sverige

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om ”vansinnigt giftig” manet

2025 07 14

Det handlar om den extremt giftiga klängmaneten som har dykt upp i Öresund.

– Vi fångade den ute i Öresund av en slump. Den verkar ha hakat på en grupp brännmaneter, säger Jens Peder Jeppesen, akvariechef på Öresundsakvariet, till TV2.

"Rör den inte" 

Under sommaren har klängmaneten också upptäckts vid kusten utanför Arendal i södra Norge.

Men än så länge har det inte rapporterats om att maneten befunnit sig i svenskt vatten.

Om den skulle dyka upp är det viktigt att agera varsamt. Klängmanetens nässelceller kan orsaka kraftig smärta, våldsamma muskelkramper, andningsproblem och svullnader.

– Den är liten, mystisk och vansinnigt giftig. Man ska inte röra den, säger Jens Peder Jeppesen till kanalen.

Har observerats i Sverige

Klängmaneter har dock tidigare observerats i Sverige.

Under sommaren 2018 noterades maneten i svenska vatten – bland annat mellan Orust och Tjörn på västkusten. Flera personer fick uppsöka sjukhus efter att ha bränt sig i området där klängmaneterna befann sig.

– Att den kraftigt brännande klängmaneten dök upp var helt oväntat. Men antagligen är det ett exempel på vad vi har att vänta oss genom den pågående klimatförändringen, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet, i ett uttalande.  

”Kommer dyka upp igen”

Klängmaneter hör ursprungligen hemma i Atlanten och Stilla havet, men kan sprida sig till nordiska vatten via internationell sjöfart eller som en följd av klimatrelaterade förändringar.  

– Om vi får ännu en varm sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra ställen på västkusten, säger Björn Källström, forskare vid Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL).

FAKTA: Klängmanet

- Nässelcellerna hos klängmaneten fungerar som motsvarande celler hos brännmaneter – att komma i kontakt med djurets tentakler är mycket smärtsamt och orsakar starka hudirritationer.

- Arten har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och "klänger" sig fast på ålgräs, tång och även på andra djur som musslor och ostron.

- De är genomskinliga, endast två till tre centimeter stora utan tentakler och kan vara svåra att upptäcka. Man kan lätt känna igen den genom ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över klockan som utgör könsorganen.

- På kanten av medusan sitter upp till 80 giftiga tentakler. Över klockan är arten cirka 20-25 mm i diameter och den kan bli cirka 35 mm hög. Tentaklerna är cirka 10 mm långa och ljusbruna.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Foto: W. Blur

Text: Redaktionen

Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

• Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
• Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
• Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen