Partiledare rasar i förtroende

2025 05 27

Väljarnas förtroende för Nooshi Dadgostar (V) minskar kraftigt.

Det visar en färsk undersökning från Expressen/Verian.

Dagsostar noterar ett tapp på fyra procentenheter. Enligt mätningen har 15 procent av väljarna förtroende för V-ledare – den lägsta siffran sedan april 2021.

– En huvudförklaring är den kritiska rapporteringen med anklagelser om antisemitiska uttalanden i Vänsterpartiet, där en del av kritiken varit riktad mot partiledningen och Dadgostar som person, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig och medieanalyschef på Verian, till Expressen.

Andersson i toppen – Busch och Åkesson ökar

Magdalena Andersson har fortsatt högst förtroende av alla partiledare. Hon toppar mätningen med ett stöd på 46 procent – 11 procentenheter före statsminister Ulf Kristersson (M).

Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) ökar mest i mätningen. Båda partiledarna noterar en uppgång på 4 procentenheter. Ökningen innebär att Åkesson har ett förtroende på 28 procent, medan Busch noterar ett stöd på 23 procent.

Trots raset är Nooshi Dadgostar den femte populäraste partiledaren med sina 15 procent.

På den nedre halvan hittas Miljöpartiets Amanda Lind (13 procent), Centerpartiets Anna-Karin Hatt (11 procent), Liberalernas avgående partiledare Johan Pehrson (9 procent) och Miljöpartiets Daniel Helldén (6 procent).

Skakas av skandaler

Dadgostars tapp äger rum under en turbulent tid för Västerpartiet.

Den senaste tiden har flera V-företrädare anklagats för antisemitiska uttalanden. Nyligen inträffade också ett uppmärksammat bråk mellan EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) och en tjänsteman från Vänsterpartiet. Båda parter har polisanmält varandra.

Enligt Verian blev skandaler ett dominerande inslag i nyhetsrapporteringen under 2024. Opinionsinstitutet framhåller att det finns två primära förklaringar till ökningen:

  1. Färre partipolitiska konflikter

Tidöpartierna har hållit ihop utåt och visat färre offentliga motsättningar än tidigare regeringskonstellationer. I vår analys ser vi att nyhetsrapporteringen om det politiska spelet har minskat från 23 till 14 procent jämfört med förra regeringen.

  1. De sakpolitiska striderna minskar

Även om sakpolitik fortfarande dominerar politisk rapportering, har vissa frågor förlorat sin konfliktfaktor. Lag och ordning, det största ämnet 2024, är ett område där partierna har närmat sig varandra. Utrikespolitik, den näst största frågan, är ett område där partier ofta visar enad front. Framför allt i en orolig omvärld.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

JUST NU: Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dramatisk förändring i Sverige – känd ekonom slår larm

2025 08 16

En känd ekonom varnar för en dramatisk förändring i Sverige.

Nationalekonomen Klas Eklund är en av Sveriges mest kända ekonomer.

Nu slår han larm om tillståndet i svensk ekonomi – och fruktar att problemen kommer att bita sig fast och bli ett nytt normaltillstånd.

Fruktar nytt normaltillstånd

Gång på gång har ekonomer förutspått en vändning för den svenska ekonomin.

Prognoserna har länge gjort gällande att vändningen kommer ”under nästa kvartal” – men så har det låtit i flera år nu, rapporterar SvD.

Hushållen vågar inte konsumera och arbetslösheten är hög.

Ekonomen Klas Eklund tycker att situationen är allvarlig.

– Det har varit felslagna återhämtningsprognoser under en massa kvartal i fyra år, säger nationalekonomen till tidningen.

Nu fruktar han en dramatisk förändring – där lågkonjunkturen är ett nytt normaltillstånd.

– Frågan är om den här situationen är bestående eller tillfällig. Om det är det nya normala eller bara en utdragen lågkonjunktur som så småningom vänder uppåt, säger Klas Eklund till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenskar riskerar tung ekonomisk smäll

Sänker tillväxtprognos

Hushållen tycks ha noterat att positiva prognoser slår fel, och har därför blivit extra försiktiga.

Det gör att konsumtionen inte kommer igång.

Tidigare i augusti meddelade Konjunkturinstitutet (KI) att man sänker prognosen för svensk tillväxt, rapporterade SVT.

Detta bland annat med anledning av den fortsatte osäkerheten kring amerikansk tullpolitik.

KI räknar därför nu med att Sveriges BNP växer med 0,7 procent under 2025, vilket är en sänkning med 0,3 procentenheter jämfört med tidigare prognos.

– Tillsammans med en dämpad omvärldskonjunktur innebär tullarna att den svenska exportmarknaden växer långsamt i år och nästa år, kommenterade KI i rapporten, enligt kanalen.

För att den svenska ekonomin ska komma igång krävs bland annat att hushållen börjar konsumera i högre utsträckning igen. Konjunkturen kan påverkas extra mycket av hur benägna vi är att köpa dyra sällanköpsvaror, exempelvis bilar, kylskåp eller tvättmaskiner, har DN tidigare rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Dubbla priser - stor ilska mot svenska apotek

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen