ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

🔺 Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

🔺 Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen


Utdött rovdjur på väg att väckas till liv – forskare förtvivlade

2024 10 17

Vetenskapen uppges vara nära ett kontroversiellt genombrott.

Den tasmanska tigern, formellt kallat pungvargen, förklarades officiellt utrotad på 1930-talet.  

Nu är den australiska köttätaren på väg att väckas till liv igen.   

Detta efter att ett team av amerikanska och australiensiska forskare hävdar att man gjort en rad vetenskapliga genombrott på området, rapporterar Sky News.   

Pungvargen, även kallad tasmansk tiger eller "thylacine". Foto: E.J. Keller.

"99,9 procent korrekt" 

Bakom forskningen står det USA-baserade företaget Colossal Biosciences, som tidigare även meddelat att man planerar att få tillbaka mammuten och dronten från de döda.  

Från ett 108 år gammalt exemplar bevarat i alkohol på ett museum i Melbourne har forskarna extraherat en DNA-sekvens från djuret som de hävdar är 99,9 procent samma som originalet.

– Med denna nya resurs i handen kommer vi att kunna avgöra vad en pungvarg kan smaka, vad den kunde lukta, vilket typ av syn den hade och till och med hur dess hjärna fungerade, säger professor Andrew Pask från University of Melbourne, som är en av forskarna inblandade i projektet, till tv-kanalen.

Odlat i ett labb

De nya pungvargsproverna beskrivs som “de bäst bevarade antika exemplaren teamet har arbetat med”.

Men att ha tillgång till djurets gener är bara ett steg mot att återuppliva den tasmanska tigern.

Colossal använder genrederingstekniker för att ändra arvsmassan hos pungvargens närmaste släkting – den fettsvansade pungmusen som är stor som en hamster.

Enligt forskarna har man genomfört över 300 pungvargshärledda genetiska “ändringar” av pungmusceller som odlats i ett labb.

Man har även lärt sig hur man framkallar ägglossning i det lilla hamsterliknande djuret och odlat dess embryon utanför livmodern.

Forskare förtvivlade

Försöken att återuppliva pungvargen har inte gått utan kritik.

Många naturvårdare hävdar att alla de miljontals dollar som investerats av företag som Colossal istället borde användas för att bevara livsmiljöerna för djur som för närvarande riskerar utrotning.

Det inkluderar exempelvis en femtedel av Australiens inhemska däggdjur.

Andra menar att det är oetiskt att väcka liv i ett sedan länge utdött djur till en livsmiljö som är så kraftigt försämrad av mänsklig aktivitet. 

En del forskare pekar också på att det rent tekniskt är för svårt att genomföra. 

Pungvargen klassades formellt som utrotad 1936. Genom åren har det förekommit rapporter om folk som sett djuret även efteråt, men utan konkreta bevis.

Foto: C. Stark

Text: Redaktionen


Motorcykelföretag i konkurs

2024 10 17

Ett MC-företag som tillverkade eldrivna motorcyklar tackar för sig.

Det är fortsatt tungt i fordonsbranschen.

På torsdagen kommer besked om att det italienska motorcykelföretaget Energica, som tillverkade eldrivna motorcyklar, går i konkurs.

Det rapporterar Carup.

Syntes hos Jay Leno

Energica grundades 2010 och har fått stor uppmärksamhet under åren.

Bland annat syntes företagets produkter i den amerikanska tv-profilen Jay Lenos garage.

En rad olika problem för produktionen av elmotorcyklar, som förefaller mer utmanande än för elbilar, har nu fällt företaget som kommer att auktionera ut sin verksamhet.

Marknaden svag

Den svaga internationella fordonsmarknaden har även ställt till det för Energica, som det amerikanska företaget Ideanomics gick in i.

– I mars 2022 slutförde Ideanomics framgångsrikt ett frivilligt uppköpserbjudande, vilket gjorde det möjligt för aktieägarna att omvandla bolaget till en privat enhet, vilket gjorde det mer fritt och flexibelt i hanteringen av finansiering och flexibelt i sin tillväxt, framhåller Energica i ett pressmeddelande.

– Den efterföljande krisen på elmarknaden och nedgången i sektorns investeringar påverkade dock Ideanomics och äventyrade följaktligen Energicas investeringsmöjligheter.

“Går inte längre”

Energica fortsätter.

– Trots ledningens ansträngningar att aktivt och i stor utsträckning söka efter nya investerare - alltid i syfte att bevara fortsatt drift i borgenärernas bästa intresse - har det under de senaste timmarna blivit tydligt att dessa alternativa möjligheter inte längre är genomförbara.

– Det ger inte bolaget något annat val än att besluta om att inleda en konkurslikvidation, vilket möjliggör återbetalning av borgenärer i den utsträckning det är möjligt från likvidationsintäkterna och enligt pari passu-regeln och prioritetsordningen.

Fortsatt tufft

Det är som bekant fortsatt tufft på fordonsmarknaden och Energica är sannerligen inte det enda företaget som har tvingats kasta in handduken.

Många branschaktörer sätter stort hopp till kommande räntesänkningar som någonting som kan få fart på marknaden och investeringarna igen.

Foto: G. Coolen

Text: Redaktionen