Kreml svarar på Trumps utbrott

2025 05 26

Ryssland eskalerar sitt anfallskrig mot Ukraina.

I helgen genomförde diktaturen sitt största luftangrepp mot Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes för tre år sedan.

Enligt det ukrainska flygvapnet avfyrade Ryssland 355 drönare och nio kryssningsrobotar mot Ukraina, vilket överträffar det tidigare rekordet på 298 projektiler.

Minst sex personer har dödats i attacken.

Trump rasar

USA:s president Donald Trump reagerade mycket kraftfullt på den ryska eskaleringen.

– Jag gillar inte vad Putin gör. Han dödar massa människor och jag vet inte vad fan som har hänt med Putin, sade Trump i en videointervju från Air Force One.

I ett efterföljande inlägg på Truth Social skrev presidenten att Vladimir Putin har blivit ”fullständigt GALEN”.

Läs mer här: Trump förtvivlad – “vad fan har hänt med Putin?”

Ryssland svarar

Nu svarar Kreml på Trumps utbrott.

– Detta är ett avgörande ögonblick, vilket naturligtvis leder till mental press med känslomässiga reaktioner, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till den ryska nyhetsbyrån Tass.

Vidare kallar Peskov det massiva anfallet för en ”vedergällningsattack”.

– Vi noterar hur ukrainarna attackerar vår infrastruktur, inklusive civil infrastruktur. Detta var en vedergällningsattack. Och vår attack riktade sig mot militära anläggningar och militära mål.

Läs mer här: Trump överväger att slå till ekonomiskt mot Ryssland – “Absolut” | Ekonomibladet

Ukraina tillbakavisar påståendet

De ryska uppgifterna dementeras av Ukraina.

Kyiv Independent rapporterar om stor förödelse i flera regioner. Enligt tidningen har flera civila mål attackerats:

- I Kupianskregionen i nordöstra Ukraina har ryska attacker skadat 39 hus, en kommersiell fastighet, en bilverkstad, en butik och två fordon.

- I Chersonregionen dödades en person och fyra skadades när ryska styrkor besköt och genomförde drönarattacker mot minst 30 samhällen, däribland staden Cherson. Attackerna orsakade skador på två flerbostadshus, elva bostadshus, en gasledning, en mobilmast och flera fordon. Även samhällsviktig infrastruktur drabbades, enligt regionens guvernör.

- I Zaporizjzjaregionen skadades två civila efter att ryska styrkor genomfört 419 attacker mot tolv orter. Skador rapporteras på bostadshus, fordon och civil infrastruktur i flera städer.

- I Odessaregionen skadades en 14-årig pojke i byn Velykodolynske vid en rysk drönarattack. I staden Odesad förstördes ett 100 kvadratmeter stort bostadshus och flera andra byggnader.

- I Kyivregionen genomförde Ryssland ännu en kombinerad robot- och drönarattack under natten. Inga personskador rapporterades, men explosioner orsakade skador på flera bostäder. Det ukrainska luftförsvaret lyckades avvärja flera hot, och ingen kritisk infrastruktur träffades.

- I Dnipropetrovskregionen attackerade ryska styrkor staden Nikopol och närliggande samhällen med glidbomber, artilleri och drönare. Bostadshus och fordon skadades.

- I Chmelnytskyjregionen utsattes regionen för andra natten i rad för ryska attacker. Inga personskador rapporterades, men flera bostäder och företagsbyggnader fick materiella skador.

- I Mykolajivregionen dödades två civila och sex skadades vid en omfattande drönarattack mot staden Mykolajiv. Tre av de skadade fördes till sjukhus med allvarliga skador. I separata incidenter attackerades samhällena Kutsurub och Ochakiv med drönare under natten. Inga ytterligare dödsfall rapporterades.

- I Sumyregionen dödades en person och två skadades vid separata drönar- och artilleriattacker. Totalt genomförde ryska styrkor 80 attacker mot 33 samhällen, med glidbomber, raketartilleri och drönare. Bostäder och infrastruktur skadades.

- I Tjerkasyregionen sköt det ukrainska luftförsvaret ner 25 drönare under natten. Inga dödsfall rapporterades, men tryckvågor från nedslagen skadade fönster och infrastruktur i staden Uman.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen