”Bortglömd” skatt ska tas bort – tappar 220 miljoner varje år

2025 05 26

En av landets mer “bortglömda” skatter är på väg att ryka.

Det framgår av ett förslag som regeringen nyligen lagt på bordet.

Skatten det handlar om är fordonsskatten för släpvagnar, vilket är en fråga som hittills varit obekant för många svenskar.

Ingen fordonsskatt eller så kallad saluvagnsskatt ska behöva betalas för släpvagnar, till exempel husvagnar, som väger mindre än tre ton. Idag slipper man bara skatten om vagnen väger under 750 kilo.

– Förslaget beräknas sammantaget minska skatteintäkterna med 190 miljoner kronor under 2026. Därefter beräknas förslaget minska skatteintäkterna med 220 miljoner kronor årligen, framhåller finansdepartementet.

“Bortglömd” skatt

Fordonsskatten för tunga släp är relativt okänd bland gemene man i Sverige. Den som inte själv är direkt berörd av den, det vill säga om man till exempel jobbar som yrkeschaufför, lantbrukare, åkare eller äger en tung husvagn, har sällan hört talas om den.

Skatten är även sällan omtalad i medierna, till skillnad från fordonsskatten för privatbilar eller det så kallade bonus-malussystemet, ett skattesystem som infördes 2018 och som ämnade att stimulera köp av mer miljövänliga fordon.

LÄS MER: Sverige går back – flera miljarder kronor

Regeringen: liten effekt

Den föreslagna skattelättnaden kommer inte att bli lika kännbar som den mer omtalade malusskatten för husbilar, ibland kallad “straffskatt”, som slopades i februari.

Saluvagnsskatten kostar mellan 360 och 569 kronor om året för berörda personer, medan motsvarande summa för malusskatten för husbilar kunde uppgå till 30 000 kronor om året, enligt Vi Bilägare.

– Intäkterna från saluvagnsskatten uppgick 2024 till knappt tio miljoner kronor, vilket inkluderar intäkter från samtliga saluvagnsskattepliktiga fordon (det vill säga från bilar, motorcyklar och släpvagnar), skriver finansdepartementet och fortsätter:

– Den andel av intäkterna som kommer specifikt från släpvagnar kan antas vara relativt liten. Att höja viktgränsen för saluvagnsskatteplikt från 750 kilogram till 3 ton för släpvagnar bedöms få försumbara offentligfinansiella effekter.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 2026.

LÄS MER: Fem skattesänkningar på väg – det här gäller

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen