”Bortglömd” skatt ska tas bort – tappar 220 miljoner varje år

2025 05 26

En av landets mer “bortglömda” skatter är på väg att ryka.

Det framgår av ett förslag som regeringen nyligen lagt på bordet.

Skatten det handlar om är fordonsskatten för släpvagnar, vilket är en fråga som hittills varit obekant för många svenskar.

Ingen fordonsskatt eller så kallad saluvagnsskatt ska behöva betalas för släpvagnar, till exempel husvagnar, som väger mindre än tre ton. Idag slipper man bara skatten om vagnen väger under 750 kilo.

– Förslaget beräknas sammantaget minska skatteintäkterna med 190 miljoner kronor under 2026. Därefter beräknas förslaget minska skatteintäkterna med 220 miljoner kronor årligen, framhåller finansdepartementet.

“Bortglömd” skatt

Fordonsskatten för tunga släp är relativt okänd bland gemene man i Sverige. Den som inte själv är direkt berörd av den, det vill säga om man till exempel jobbar som yrkeschaufför, lantbrukare, åkare eller äger en tung husvagn, har sällan hört talas om den.

Skatten är även sällan omtalad i medierna, till skillnad från fordonsskatten för privatbilar eller det så kallade bonus-malussystemet, ett skattesystem som infördes 2018 och som ämnade att stimulera köp av mer miljövänliga fordon.

LÄS MER: Sverige går back – flera miljarder kronor

Regeringen: liten effekt

Den föreslagna skattelättnaden kommer inte att bli lika kännbar som den mer omtalade malusskatten för husbilar, ibland kallad “straffskatt”, som slopades i februari.

Saluvagnsskatten kostar mellan 360 och 569 kronor om året för berörda personer, medan motsvarande summa för malusskatten för husbilar kunde uppgå till 30 000 kronor om året, enligt Vi Bilägare.

– Intäkterna från saluvagnsskatten uppgick 2024 till knappt tio miljoner kronor, vilket inkluderar intäkter från samtliga saluvagnsskattepliktiga fordon (det vill säga från bilar, motorcyklar och släpvagnar), skriver finansdepartementet och fortsätter:

– Den andel av intäkterna som kommer specifikt från släpvagnar kan antas vara relativt liten. Att höja viktgränsen för saluvagnsskatteplikt från 750 kilogram till 3 ton för släpvagnar bedöms få försumbara offentligfinansiella effekter.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 2026.

LÄS MER: Fem skattesänkningar på väg – det här gäller

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V.

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen.

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter.

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs.

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen