Trump-administrationen: Journalister får inte längre gå ensamma

2025 05 24

USA:s försvarsminister inför nya krav för journalister.

Det är vid försvarsdepartementets säte Pentagon som det nya kravet kommer att gälla framöver.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth har utfärdat en order som kräver att journalister har en officiell eskort inom stora delar av Pentagon-byggnaden.

Åtgärden, som träder i kraft omedelbart, hindrar legitimerade reportrar från större delen av försvarsdepartementets högkvarter i Arlington, Virginia, om de inte har ett officiellt godkännande och eskort.

Det rapporterar Reuters.

"Orubbligt"

Hegseth kallar skyddet av sekretessbelagd nationell underrättelseinformation och operativ säkerhet för ”ett orubbligt besked för avdelningen”.

– Samtidigt som departementet förblir engagerat i öppenhet är departementet lika skyldigt att skydda klassificerad underrättelseinformation och känslig information – vars obehöriga avslöjande kan sätta vår personal i fara, menas det.

“En direkt attack”

Journalisterna är som väntat inte särskilt nöjda med beslutet.

Pentagon Press Association, en medlemsorganisation som representerar intressena för den presskår som bevakar den amerikanska militären, framhåller att de nya reglerna verkar vara en ”direkt attack mot pressfriheten”.

– Pentagon Press Corps har haft tillgång till icke-säkrade, oklassificerade utrymmen i Pentagon i årtionden, under republikanska och demokratiska administrationer, inklusive i efterdyningarna av attackerna den 11 september 2001, utan någon oro.

Över 100 personer

I övriga nyheter från Vita huset har Trump-administrationen gett mer än 100 tjänstemän vid det nationella säkerhetsrådet i Vita huset administrativ ledighet.

Detta som en del av en omstrukturering under den tillfälliga nationella säkerhetsrådgivaren och utrikesministern Marco Rubio, rapporterar CNN.

Waltz avsattes

Tidigare denna månad avsattes Mike Waltz – som tidigare ledde det nationella säkerhetsrådet – från sin roll i den nya administrationens första stora personalomorganisation.

Trump meddelade att han skulle nominera Waltz till FN-ambassadör och att Rubio skulle ersätta honom på tillförordnad basis i rådet.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

– Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten.

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

– Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:

Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Galen rusning till apotek – “Folk har rest med flygplan”

Foto: Rusta

Test: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen