Danmark larmar om dödlig sjukdom – ansågs utrotad

2025 05 22

Den dödliga sjukdomen difteri ansågs länge vara nästintill utrotad.

Nu tycks dock sjukdomen vara på uppgång i Europa.

Tyska hälsovårdsmyndigheter rapporterar om ett potentiellt utbrott av difteri. I år har fem fall av den sällsynta sjukdomen bekräftats i landet. Sedan 2022 har över hundra fall rapporterats och tre personer har avlidit i sjukdomen. 

Nu slår Danmark larm.

Statens Serum Institut (SSI) – danska motsvarighet till Folkhälsomyndigheten – uppmanar läkare att följa utvecklingen noggrant.

– Baserat på den rådande situationen i Tyskland och den nära geografiska kopplingen till Danmark uppmanas läkare att ägna ökad uppmärksamhet åt sjukdomen difteri, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Spåras till 2022

De första fallen i Tyskland upptäcktes hos troligtvis ovaccinerade migranter och asylsökande från Afghanistan.

Nu har sjukdomen spridit sig till andra delar av befolkningen.  

– Huvudsakligen hemlösa, inklusive hemlösa drogmissbrukare, har smittats i och runt Frankfurt. Utbrottet har kunnat spåras tillbaka till bakteriestammar som upptäcktes bland migranter år 2022, skriver SSI.

Fakta: Difteri

Difteri i Sverige:

- Difteri är en mycket allvarlig sjukdom. Dödligheten är 5–10 procent bland de som drabbas av luftvägsdifteri. Sjukdomen var vanlig i Sverige i början av 1900-talet och dödade årligen tusentals barn.

- Difteri orsakas av vissa arter av korynebakterier som kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada flera organ.

- För att man ska bli smittad krävs nära kontakt med en person som insjuknat i, eller är smittad med, difteri. Man kan även smittas genom indirekt kontakt via saliv, till exempel om man delar glas, en flaska eller en cigarett. 

Vanliga symptom:

- Difteri kan ge en svalginfektion eller en hudinfektion. De första symtomen vid en svalginfektion brukar uppträda två till fem dagar efter att man blivit smittad. I början liknar sjukdomen vanlig halsfluss. Vid svår infektion får man dock tjocka beläggningar i svalget och luftrören som gör det svårt att andas (så kallad äkta krupp). I svåra fall kan det leda till att man kvävs till döds. Difteritoxinet kan skada flera organ och orsaka komplikationer såsom hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador.

- Huddifteri kan orsaka svårläkta sår men leder sällan till svår sjukdom.

- Sjukdomen behandlas med antibiotika men antibiotikabehandlingen påverkar inte det toxin som redan spridits i kroppen, vilket gör att sjukdomsförloppet ändå kan vara långdraget. Man blir normalt smittfri efter en antibiotikabehandling. När behandlingen är avslutad tas kontrollprov från svalget. Vid svåra fall kan behandling med ett difteriantitoxin bli aktuell.

- Inkubationstiden (tiden från man smittas tills man blir sjuk) är vanligtvis 2-5 dagar.

Vaccination:

- Tack vare förbättrad hygien och allmän vaccination är difterifall numera mycket ovanliga i Sverige. 

- Vaccination mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: O. Kononenko

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen