Fem skattesänkningar på väg – det här gäller

2025 05 20

Det framgår av de skatteförslag som Finansdepartementet remitterar inför årets höstbudget.

Enligt departementet kan följande skattesänkningar bli verklighet:

1, Sänkt elskatt

Regeringen föreslår att energiskatten på el sänks från 43,9 öre/kWh till 41,1 öre/kWh.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

2, Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

Mervärdesskatten, eller momsen, på inträden till danstillställningar kan sänkas från 25 till 6 procent.

Den föreslagna sänkningen kommer till exempel beröra biljetter till dansevenemang, nattklubbar och diskotek.

I dag beskattas exempelvis dansband med en så kallad ”dansbandsmoms” på 25 procent per såld biljett, till skillnad från andra kulturformer som betalar 6 procent.

SD har krävt att momsen ska sänkas vid flera tillfällen.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Läs mer här: Jimmie Åkesson: Svensk musikgenre kan försvinna

3, Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt

Regeringen vill sänka bolagsskatten med 0,6 procentenheter till 20 procent. Expansionsfondsskatten föreslås sänkas i motsvarande grad.

Bolagsskatt är skatt på vinst som görs i aktiebolag. Expansionsfondsskatten är den skatt som enskilda näringsidkare betalar på kapital som flyttats till en expansionsfond. I dag ligger båda skatterna på 20,6 procent.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

4, Skattelättnad för resor med kollektivtrafik

Regeringen föreslår en skattesänkning för anställda som får periodbiljett eller ersättning av sin arbetsgivare för att resa med kollektivtrafik. Skattelättnaden föreslås för periodbiljetter som ger rätt till ett obestämt antal resor under minst 30 dagar. För summor upp till 13 000 kronor per år ska endast 50 procent av förmånens värde eller ersättningen beskattas. Förslaget inkluderar även resor till och från arbetet med färdtjänst.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

5, Slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar

Regeringen föreslår att fordonskatt och saluvagnsskatt slopas för släpvagnar med en totalvikt som inte överstiger 3 ton. Den tidigare gränsen har varit 2,25 ton.

Förslaget kommer påverka företag och privatpersoner som använder lättare släp och föreslås träda i kraft den 1 februari 2026.

LÄS MER OM EKONOMI HÄR: 

Dyrare bensin att vänta för svenska folket | Ekonomibladet

Vindkraftspark går i konkurs | Ekonomibladet

USA HOTAR: ”Maxstraff” kan vänta flera länder | Ekonomibladet

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen