Vulkanutbrott nära turistparadis – högsta varning utfärdad

2025 05 19

Indonesien har höjt beredskapen till den högsta nivån med anledning av ett vulkanutbrott.

Det är vulkanen Lewotobi på ön Flores, öster om turistparadiset Bali, som fått flera utbrott.

Nu utfärdar Indonesiens geologiska myndighet den kraftfullaste varningen. Under söndagskvällen höjdes beredskapen till högsta möjliga nivå. 

– Vår analys visade att aktiviteten vid vulkanen Lewotobi fortfarande är hög, så vi har uppgraderat varningen, säger Muhammad Wafid, chef vid Indonesiens geologiska myndighet, till Arise News.

Vulkanen har haft åtta utbrott sedan i söndags.

Stora askmoln har noterats cirka 1,2 kilometer upp i luften och myndigheten flaggar för eventuella lavaströmmar i närliggande områden.

–  Det finns också oro för kalla lavaflöden – en farlig blandning av vulkaniskt avfall och vatten som kan uppstå vid kraftigt regn, rapporterar Arise News.

Kan påverka turister

Invånare uppmanas att bära munskydd och hålla sig minst sex kilometer från kratern. 

Lewotobi har tidigare haft flera kraftiga utbrott, vilket fått stor påverkan på flygtrafiken till Bali.

I mars tvingades flera flygbolag ställa in avgångar till paradisön på grund av vulkanisk aska i luften. 

I november 2024 fick Lewotobi ett stort utbrott. Nio personer miste livet och tusentals invånare fick evakueras från närliggande områden.

Det är oklart om det senaste utbrotten kan bli lika kraftfullt.

Fakta Indonesien

Officiellt namn: Republik Indonesia/Republiken Indonesien

Statsskick: republik, enhetsstat

Stats- och regeringschef: president Prabowo Subianto (2024–)

Antal invånare: 277 534 122 (2023)

Huvudstad med antal invånare: Jakarta 10 560 000 (folkräkning 2020)

Källa: Utrikespolitiska institutet, UI

Arkivfoto: Y Ginsu

Text: Redaktionen


ELPRISLARM: ”Mycket prekär situation”

2025 10 04

Flera analytiker utfärdar varningar om elpriser.

Elpriserna i Sverige har under flera år varit ett debatterat ämne.

De senaste vintrarnas höga priser har bland annat resulterat i kompensationer till konsumenterna från politiskt håll.

Sveriges uppdelning i fyra elprisområden diskuteras.

Elpriserna är ofta lägre i norra Sverige, ett faktum som nu problematiseras av flera analytiker, rapporterar SR.

Varnar för låga priser

Norra Sveriges låga elpriser skapar stora problem för elproducenterna, menar analytiker.

Eftersom det finns för mycket el, leder det till att företag som producerar el riskerar att gå i konkurs.

– Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr, säger energistrategen Arne Bergvik, till SR.

Motverkar nysatsningar

De låga priserna resulterar också i att nya företag inte satsar på elproduktion.

Det är helt enkelt inte lönsamt.          

– Det fattas inte några nya investeringsbeslut kring ny elproduktion i det här landet på grund av att det inte går att räkna hem det, säger Fortums Sverigechef Peter Strannegård, till radiokanalen.

Läs också: Finansinspektionen varnar för 40 företag – hela listan

Regeringen vill ha kärnkraft

Elpriserna har också eldat på debatten om svensk elproduktion.

Regeringen har under nuvarande mandatperiod drivit på hårt för att bygga ut mer kärnkraft i Sverige.

– En robust och fossilfri elförsörjning är avgörande för hushållens ekonomiska trygghet och möjligheten att skapa jobb och tillväxt i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

– Nu ser vi steg för steg till att ny kärnkraft kan komma på plats, genom att skapa de långsiktiga spelregler som krävs för långsiktiga investeringar.

Andra röster

Socialdemokraterna har också öppnat för att ge statligt stöd för byggande av ny kärnkraft.

Men Miljöpartiet motsätter sig ett sådant förslag.

– Vi vill inte se ny kärnkraft i Sverige, säger Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén, till SVT.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Text: Redaktionen


4okt2025

JUST NU: Tyskland tvingar Turkiet att backa från krav

2025 10 04

Turkiet tvingas backa från ett krav på EU.

Matkonflikter uppstår med jämna mellanrum.

2002 krävde Grekland ensamrätt på namnet ”fetaost” och fick som man ville.

Beslutet väckte stor irritation och flera andra länder som var stora producenter av den populära ostsorten rasade.

Nu har ytterligare en matkonflikt nått sin upplösning.

Treårig kamp

Turkiet har under tre år försöket att tvinga på Europa regler om dönerkebab.

Om Turkiet hade lyckats få igenom reglerna för hur dönerkebab ska tillverkas skulle det ha drabbat Tysklands kebabindustri hårt.

– Turkiska myndigheter har hävdat att dönerkebab ska ses som en nationalrätt som spreds till Europa genom migrationen av turkiska medborgare, uppger BBC.

– Tyska tjänstemän hävdar att kebaben har blivit en del av det egna nationella köket.

Turkiet tvingas nu backa från sitt krav.

Gamla rötter

Det traditionella sättet att tillaga kött på ett vertikalt rotisseri går tillbaka till 1500-talet.

– Namnet döner kommer från det turkiska ordet för ”snurra” och syftar på tekniken som används vid tillagningen, uppger BBC.

Om Turkiets begäran hade gått igenom skulle det ha införts restriktioner för vilka typer av ingredienser som fick användas i maträtten.

LÄS OCKSÅ: Stödet växer - EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Krav på regler

I det turkiska kravet uppmanades EU att införa enhetliga regler i hela unionen.

Köttet skulle komma från en ko som är äldre än 16 månader, lamm som är minst sex månader eller från kyckling.

Kalvkött och kalkonkött skulle förbjudas.

Typen av kniv som används för att skära köttet skulle också omfattas av reglerna.

Tyska varianten

I Tyskland används ofta kalvkött i ett tunnbröd fyllt med grönsaker som rödkål, pickles, rödlök och toppat med såser.

I Tyskland bor över 1,5 miljoner turkiska medborgare.

I kebabbranschen arbetar runt 60 000 personer som producerar omkring 400 ton kebab om dagen, uppger BBC.

En godkännande av Turkiets krav på EU hade därför slagit hårt mot den tyska marknaden.

LÄS OCKSÅ: 41 döda i St. Petersburg - "Värsta på flera år"

Foto: M Yildiz

Text: Redaktionen