Ukraina kräver tre saker av Ryssland

2025 05 16

Det är de första de första direkta fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina sedan krigets första månader.

Ukrainas försvarsminister Rustem Umjerov leder den ukrainska delegationen.  

Nu förmedlar han tre ukrainska krav på Ryssland, som enligt Umjerov måste uppfyllas för att nå ett avtal om vapenvila.  

– Fred är endast möjligt om Ryssland visar att de är beredda att vidta konkreta åtgärder – inklusive en ovillkorlig vapenvila i 30 dagar, ett återlämnande av de tvångsdeporterade ukrainska barnen och ett utbyte av alla krigsfångar, skriver Umjerov på Facebook samtidigt som samtalen pågår.

Kreml ställer ultimatum

Kreml kräver i sin tur att samtalen med Ukraina ska äga rum utan närvaro av amerikanska och turkiska representanter.

Det uppger flera ukrainska diplomater för Reuters.

Enligt ukrainarna visar kravet att Moskva fortsätter att ”undergräva fredssamtalen”.

– Det är ännu ett tecken på att den ryska sidan undergräver fredsansträngningarna. Vi kom för att ha ett allvarligt samtal, medan ryssarna lägger fram krav och villkor. Detta får oss att tvivla på om Putin har skickat dem för att lösa problem, eller bara för att försena processen, säger en ukrainsk källa till nyhetsbyrån.

Samtidigt skicka Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett tydligt budskap till Moskva.

– Om Ryssland inte går med på en vapenvila är det uppenbart att Putin inte vill avsluta kriget, framhåller Zelenskyj i ett uttalande enligt Reuters.

Vidare framhåller presidenten att världen måste ”svara” om Rysslands ”fredsansträngningarna visar sig vara ett spel för galleriet”.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Putin sparkar toppchef

Ryskt stridsflygplan i Natos luftrum

UPPGIFTER. Hela Nato säger ja – till “omöjligt” krav från USA

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Brutalt område växer fram i Ukraina – större än hela Grekland

2025 07 02

Nu sträcker sig den minerade landytan i Ukraina över uppskattningsvis 139 000 kvadratkilometer.

Det motsvarar 23 procent av landets territorium och är en större yta än hela Grekland.

Minorna utgör ett enormt hot mot civila liv och landets framtida återhämtning och utveckling, uppger Kyiv Independent.

Civila liv på spel

De stora områdena med minfält som är tänkta att bromsa framryckande trupper riskerar också att i hög grad drabba civila offer.

Årligen dödas eller skadas över 7 000 människor globalt av minor.

– Majoriteten av de som dödas eller skadas av minor är civila, uppger svenska FN-förbundet.

– Många minor placeras på åkrar, fält, längs vägar och vid skolor vilket drabbar mest civila då minor som ligger gömda i marken skadar och dödar även när kriget lämnat.

– Hälften av alla civila som drabbas av minor är barn. Barn rör sig och leker överallt - utanför bostadsområden och vägar.

Hindrar återuppbyggnad

Minor utgör också ett hinder för krigsdrabbade samhällen att återuppbyggas.

Stora områden måste spärras av och minröjas innan de kan brukas för livsmedelsförsörjning och infrastruktur.

Även biståndspersonal hindras och begränsas i sitt arbete.

Skalar upp

Minröjning i Ukraina utförs i första hand av den statliga räddningstjänsten och Försvarsmakten, men både internationella och inhemska ickestatliga organisationer bidrar till insatsen.

Världens största ickestatliga organisation för minröjning, HALO Trust, har varit verksam i Ukraina sedan 2015.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har man utökat sin verksamhet och är idag en arbetsstyrka på 1 500 personer som jobbar i åtta olika regioner i Ukraina.

– Detta är den största utmaningen med landminor sedan andra världskriget, säger organisationens vd James Cowan till Kyiv Independent.

– När det gäller territorium under ukrainsk kontroll är det fortfarande oklart om alla landminor kan röjas på 10 år – men jag tror att det är möjligt.

Foto: J. Gios

Text: Redaktionen