Danmark kan säga ja till Trumps vädjan – på ett villkor

2025 05 15

Redan innan Trump installerades i Vita huset var republikanen tydlig: han vill att alla medlemmar i Nato ska lägga minst fem procent av sitt lands BNP på försvaret.

Det är mer än dubbelt så mycket som nuvarande krav på två procent.

– Europa lägger bara en bråkdel av de pengar vi lägger. Vi har något som kallas för havet mellan oss, eller hur? Varför lägger vi miljarder och åter miljarder mer än Europa? sade Trump i ett uttalande i januari.

Beskrivits som "omöjligt"

Trumps vädjan utlöste en mindre chockvåg bland Natoländerna.

Kravet har beskrivits som “omöjligt”. Inget land lägger idag ens i närheten av fem procent av sitt BNP på försvaret. Närmast är Polen som lade 4,12 procent förra året. USA spenderade samma år 3,4 procent av sitt BNP på militära utgifter.

– Jag tror inte att det kommer att bli fem, vilket vid det här laget skulle vara omöjligt för nästan alla nationer i världen, sade Italiens försvarsminister Guido Corsetto tidigare i år enligt Politico.

Danmark kan säga ja – på ett villkor

Nu öppnar Danmark för det “omöjliga" målet.

Beskedet kommer från den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen i samband med ett Natomöte i Turkiet.

– Om man har det tillvägagångssättet, så kanske fem procent inte är helt orimligt, säger ministern till TV2.

Det skulle dock kräva att siffran även inkluderar utgifter för exempelvis beredskap, enligt Lars Løkke Rasmussen.

LÄS MER: USA gör sig redo – att spendera en biljon dollar

Natochefens förslag

Mark Rutte, generalsekreterare i Nato, har tidigare lagt fram ett förslag där 3,5 procent ska innehålla direkta utgifter för försvaret. Övriga 1,5 procent ska gå till andra säkerhetsrelaterade utgifter.

Sverige har redan deklarerat att man avser att möta målet på 3,5 procent. Enligt regeringen handlar det om drygt 300 miljarder kronor extra som kommer att läggas på försvaret.

Målet beräknas vara i hamn till 2030.

– För att klara en så stor upprustning på kort tid, är samarbetspartierna överens om att Sverige under en övergångsperiod behöver låna till nya militära försvarsutgifter och att upprustningen av försvaret inte får tränga ut viktiga välfärdsbehov eller satsningarna på inre säkerhet, framhåller Tidöpartierna i ett gemensamt uttalande.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

JUST NU: Ukraina storsatsar – för nästan 100 miljarder kronor

2025 07 02

Det krigshärjade landets partners fortsätter att stötta Ukraina.

Det handlar om miljardstöd från bland annat Tyskland och Storbritannien.

Nu kommer besked om att Ukraina ser ut att fördela ytterligare nästan 100 miljarder kronor till försvaret.

Det rapporterar Kyiv Post.

100 miljarder kronor

Den ukrainska regeringen har föreslagit ytterligare 9,7 miljarder dollar i krigsrelaterade utgifter genom ett förslag till budgetändring, som ska röstas igenom i parlamentet i juli.

Det motsvarar drygt 92 miljarder svenska kronor.

Pengarna ska bland annat gå till vapen, militärutbildning och ersättning till veteraner och familjer som förlorat anhöriga.

“Militärskatten”

Kyiv planerar också att omdirigera en tredjedel av intäkterna från ”militär inkomstskatt” som tidigare tilldelats den statliga särskilda kommunikationstjänsten till försvaret.

Medel från intäkter från spel- och lotterilicenser, som tidigare planerats för utbildningsministeriet, hälsovårdsministeriet och ungdoms- och idrottsministeriet, kommer också att omdirigeras till försvaret.

Läs mer: Statlig rysk bank slår larm – nytt problem i ekonomin

Fortsatta attacker

Ukrainska styrkor fortsätter samtidigt att slå till mot försvarsindustriföretag i Rysslands långt bort från frontlinjen.
Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

1 300 kilometer

Källor inom Ukrainas säkerhetstjänst SBU berättade den 1 juli för den ukrainska nyhetsbyrån Suspilne att SBU:s drönare slagit till mot den elektromekaniska fabriken ”Kupol” i Izhevsk i Udmurtien.

– SBU:s källor rapporterade att drönarna färdades 1 300 kilometer till målet och att minst två drönare träffade två fabriksbyggnader och orsakade en brand, rapporterar ISW.

– SBU:s källor rapporterade att fabriken tillverkar luftvärnssystemen Tor och Osa samt Garpiya-drönare med lång räckvidd.

Läs mer: Jättehöjning för ryska folket – Kreml agerar i panik

Foto: President of Ukraine Office resp V. Razom

Text: Redaktionen