UPPGIFTER: Sverige har gått miste om 225 miljarder kronor

2025 05 15

Sverige hade kunnat förfoga över 225 miljarder kronor som istället gått i “förlorad nytta”.

Det framgår i en ny rapport om landets produktivitetsutveckling, framtagen av Innovationsföretagen.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen pekar på att nedgången inom utvecklingen i bygg- och anläggningsbranschen, som pågått sedan 1990-talet, har fått stora ekonomiska konsekvenser.

– Om produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen hade hållit jämna steg med tidigare utveckling, hade 225 miljarder kronor kunnat frigöras till infrastruktursatsningar de kommande tolv åren, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm tillika rapportens författare, i ett uttalande.

– Det innebär att samhället går miste om stora potentiella värden.

Måste investera 1 200 miljarder

Det som ligger bakom att den stora summan idag inte finns att disponera förklaras av “stora brister i hur resurser används både vad gäller investeringar och underhåll”, skriver Innovationsföretagen.

– En viktig förklaring ligger i att tekniska konsulters kompetens inte nyttjas strategiskt, att projekt saknar helhetsperspektiv och att upphandlingar fokuserar alltför ensidigt på lägsta pris istället för långsiktig samhällsnytta.

Enligt branschorganisationen står samtidigt Sveriges transportinfrastruktur inför “enorma investeringar” på 1 200 miljarder kronor under kommande tolv år.

Föreslår reformpaket

I samma rapport konstateras att produktiviteten inom byggsektorn minskat med fyra procent på 25 år. Motsvarande siffra inom teknikkonsultbranschen är istället en ökning på 40 procent. Det ligger i linje med övriga näringslivet.

Nu föreslår Innovationsföretagen ett reformpaket med tio förslag för öka nyttan av framtida investeringar, vilket bland annat inkluderar att utnyttja internationell kompetens.

– Infrastrukturprojekten blir bara dyrare och dyrare och tar längre tid att genomföra. Sverige behöver tänka nytt. Det handlar inte alltid om att mer resurser– utan om att få mer pang för pengarna. Till exempel genom att dra större nytta av teknikkonsulternas kompetens, säger Richard Österberg, teknologie doktor och analyschef på Innovationsföretagen.

Enligt organisationen visar dagens nationella infrastrukturplan en nettonuvärdeskvot på 0,3. Det innebär att samhället för varje investerad krona får tillbaka 70 öre. Innovationsföretagen menar att kvoten med effektiva åtgärder skulle kunna höja den till minst 0 och göra olönsamma projekt lönsamma för samhällsekonomin.

LÄS MER: Familjeföretag i konkurs – har sålt produkter online i 20 år

Historisk satsning från regeringen

I höstas presenterade regeringen en historisk satsning på infrastruktur. Det beskrevs då som den största satsningen på forskning någonsin.

– Vi gör nu en den största satsningen på infrastruktur i modern tid på drygt 200 miljarder till och med 2037. Sverige är vårt hem och det är hög tid att vi rustar Sverige starkt som både ger tillväxt och tryggar vår välfärd, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i september.

– En god infrastruktur är avgörande för att livet ska gå ihop. Det gynnar familjer, företag och tillväxt, stärker Sveriges konkurrenskraft och robusthet, och bidrar till att lyckas med den gröna omställningen.

Foto Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen