Regeringen går fram med obligatorisk lag – “slutdaltat”

2025 05 14

Regeringen går fram med ett skärpt regelverk om utvisningar i Sverige.

Alla brott med strängare påföljd än böter ska ha möjlighet att leda till utvisning.

Det föreslår regeringen efter att chefsåklagare Ola Sjöstrand, regeringens särskilda utredare, lämnar över sin utredning.

Ytterligare ett förslag är att det ska vara obligatoriskt för åklagare att yrka på utvisning om det handlar om ett brott som kan ligga till grund för just en sådan åtgärd.

– Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott, säger Johan Forssell (M), migrationsminister, på en presskonferens.

"Inte för högt krav"

Om förslaget blir verklighet skulle antalet utvisningar kunna sexfaldigas. Det innebär att 3 000 personer kan utvisas varje år, jämfört med den nuvarande siffran som ligger på cirka 500 personer per år.

Ola Sjöstrand menar att det är hög tid för en skärpning av reglerna.

– Det är inte ett för högt ställt krav på en utlänning att vill man vara här och känna trygghet här att man ska hålla sig undan från att begå brott, säger Sjöstrand på samma pressträff.

Då kan det börja gälla

Förslaget är att de nya reglerna ska börja gälla 1 januari 2027.

Enligt Johan Forssell skulle regelverket för brottsutvisningar, om det går igenom, bli det tuffaste “i hela Norden”.

Utredningen har pågått i ett års tid.

– Alldeles för få utlänningar som begår brott utvisas ur Sverige. Brottslighet i den gängkriminella miljön är ett växande och mycket stort problem, sade dåvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard när utredningen tillsattes i maj 2024.

– Det är angeläget att skapa bättre möjligheter än i dag för utvisning vid sådan brottslighet, men även när utlänningar begår brott i andra sammanhang. Utredningen som nu tillsätts är ett led i det paradigmskifte som regeringen genomför på migrationsområdet.

I utredningen uppdrag ingick bland annat att undersöka hur:

regelverket kan skärpas så att brott blir utvisningsgrundande i högre utsträckning än i dag,
bestämmelserna bör vara utformade för att det inte ska tas mer hänsyn till en utlännings anknytning till Sverige än vad som krävs enligt internationella åtaganden, och
bestämmelserna om återreseförbudens längd kan skärpas så att förbuden blir längre, samt att återreseförbud utan tidsbegränsning – i så stor utsträckning det är möjligt – kan meddelas i fler fall än i dag.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Linnea Engberg/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 19

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader.

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen