Europa ställer ultimatum till Putin – diktatorn får 12 timmar

2025 05 12

Europa förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Om inte Moskva ger grönt ljus till en vapenvila under måndagen kommer sanktionerna att implementeras.

Det uppger Stefan Kornelius, talesperson för den tyska regeringen.

– Klockan tickar. Vi har fortfarande 12 timmar kvar innan dagen är över. Om vapenvilan inte har trätt i kraft då kommer den europeiska sidan att börja förbereda sanktionerna, säger han på en pressträff enligt Reuters.

Hotar med "massiva sanktioner"

Det är oklart vilka ytterligare sanktioner Kornelius syftar på.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot har tidigare under dagen hotat Ryssland med nya ”massiva sanktioner”.

Ryssland är redan hårt drabbat av sanktioner från väst, men Europa har möjlighet att vrida år kranen ytterligare. Enligt källor till Wall Street Journal kan en permanent stängning av den ryska gasledningen Nord Stream 2 vara en tänkbar åtgärd.

Det har också spekulerats om en blockad mot rysk sjöfart.

En marin blockad eller sjöblockad syftar till att stoppa fartyg från att komma in i ett specifikt geografiskt område. Vanligtvis används örlogsfartyg för att blockera infarten.

Zelenskyj bekräftar fredsavtal

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterar den föreslagna vapenvilan i ett inlägg på X.

På plattformen skriver Zelenskyj att han talat i telefon med den nye påven Leo XIV.

– Jag tackade Hans helighet för hans stöd till Ukraina och hela vårt folk. Vi värdesätter djupt hans ord om behovet av att uppnå en rättvis och varaktig fred för vårt land och frigivning av fångar. Vi diskuterade också de tusentals ukrainska barn som kidnapapts av Ryssland, framhåller Zelenskyj och tillägger:

– Jag informerade också påven om avtalet mellan Ukraina och våra partners om att ett fullständigt och ovillkorligt eldupphör i minst 30 dagar måste inledas från och med i dag. Ukraina är redo för förhandlingar i alla format, inklusive direkta samtal. Det är en ståndpunkt vi upprept  många gånger.

– Ukraina vill avsluta detta krig och vi kommer göra allt för att uppnå det.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen