”Kan komma in i vår mat” – MP protesterar mot S ja till slutförvar

2022 01 27

Miljöpartiet protesterar mot Socialdemokraternas ja-besked till slutförvar av kärnavfall som kom i dag.

S-regeringen med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) i spetsen har nu lämnat sitt besked.

S säger ja till slutförvar

– Nu tar vi hand om avfallet och vi garanterar därmed en lite tryggare framtid, säger Annika Strandhäll som meddelar att regeringen säger ja till slutförvar av använt kärnbränsle.

Sverige blir världsledande

Strandhäll betonar att Sverige nu blir världsledande på området.

– Vår generation ska ta ansvar för kärnavfallet. Det här är resultatet av 40 års forskning och som ska vara säker i 100 000 år. Sverige blir världsledande tillsammans med Finland, säger Strandhäll (S).

Kan bli först i världen

Dagens besked talar för att Sverige kan bli först i världen med ett slutförvar och lagring av det högaktiva kärnavfallet som är kärnkraftverkens farliga restprodukt.

Det finns mer än 40 kärnkraftverk runt om i världen i 38 olika länder men ingenstans har man börjat lagra kärnavfallet, uppger SVT.

MP protesterar

Men Socialdemokraternas ja-besked faller inte i god jord hos Miljöpartiet som hänvisar till Mark- och miljödomstolens tvekan kring de kopparkapslar som kärnavfallet ska lagras i. Domstolen menar att det är osäkert att kapslarna håller i 100 000 år, rapporterar SvD.

Risk för maten befarar MP

– Östersjön är redan i dag världens mest radioaktiva hav och skulle materialet läcka ut skulle det påverka djur- och växtliv och i slutändan komma in i vår mat och våra kroppar. Det kan få katastrofala konsekvenser, säger MP-ledaren Per Bolund till tidningen.

Blir ingen misstroendeomröstning

MP kommer dock inte att arbeta för ett misstroendevotum mot klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Det är inte seriöst att hota med att avsätta enskilda ministrar för att man vill ha ett visst beslut snabbt. Miljöpartiet är mer ansvarsfullt än så, säger Per Bolund till SvD.

Tror på metoden

Miljöpartiet manliga språkrör uppger dock att han tror på den metod som nu förs fram men han hade önskat mer faktaunderlag.

ANALYS
Det finns flera vinnare på dagen besked om ja till slutförvar av kärnbränsle.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som har drivit frågan är sakpolitiska vinnare i och med att deras kärnkraftsvänliga linje segrar. Partierna är öppna för kärnkraftspositiva satsningar i Sverige.

Plus även för S

Samtidigt blir Socialdemokraterna av med frågeställningen vilket är ett plus för partiet i samband med att valåret nu har inletts. S är också klart mer positivt inställt till kärnkraft än vad Miljöpartiet är och Regeringen Andersson (S) markerar sina skillnader gentemot MP genom att säga ja till slutförvaret bara kort efter att MP lämnat regeringen.

MP den stora förloraren

Miljöpartiet är den stora förloraren och partiet är nu kraftigt försvagat på flera fronter.

I opinion faller MP som en sten och är nere på väldigt låga nivåer klart under riksdagsspärren. Samtidigt förlorar partiet viktiga sakpolitiska frågor nu när Socialdemokraterna svänger bort från MP:s politiska linje.

Foto: Regeringskansliet resp. Vattenfall Group

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen