Tung fråga splittrar Tidöpartierna – ”Att tvinga alla är helt fel”

2025 04 29

En viktig fråga splittrar Tidöpartierna.

Regeringens nationella samordnare mot utanförskap, Gulan Avci (L) har idag presenterat ett förslag om obligatorisk förskola för alla barn från tre år.

Men förslaget splittrar Tidöpartierna.

Nu uttalar sig två av partierna skarpt kritiskt till förslaget, och beskriver det som ”förmynderi”.

”Ger inte frihet och arbetsro”

Både regeringspartiet KD och stödpartiet SD är kritiska till förslaget om obligatorisk förskola, rapporterar SR.

Förskolan, som idag är frivillig, skulle enligt förslaget bli obligatorisk och avgiftsfri 30 timmar i veckan för barn från 3 år.

Men regeringspartiet KD är kritiska.

– Vi tycker det är helt fel väg att gå eftersom tvång och obligatoriska lösningar inte är det som kommer att ge mer frihet och arbetsro för familjerna, säger Kristdemokraternas skolpolitiske talesperson, Mathias Bengtsson, till radiokanalen.

Och regeringens stödparti SD riktar också hård kritik mot förslaget.

”Är ett förmynderi”

SD:s utbildningspolitiske talesperson, Patrick Reslow, beskriver förslaget som ”förmynderi”.

– Det här är ett förmynderi, det är ett sätt att säga till föräldrarna att det är inte de som ska ta hand om sina barn, utan det är en institutionalisering, trots att det inte finns något behov, säger Reslow.

Gulan Avcis argument att förskolan är viktig för bland annat språkinlärning och social utveckling ger han inte mycket för.

SD vill istället ha en obligatorisk språkförskola för de barn som annars riskerar att inte lära sig svenska språket.

– Men att inte våga ta det steget, utan då gömma sig bakom att alla barn ska tvingas gå i förskolan, det tycker vi är helt fel, säger Patrick Reslow till radiokanalen.

Gulan Avci (L) har emellertid länge förespråkat 30 timmars obligatorisk förskola, vilket hon nu alltså föreslår i sin egenskap av nationell samordnare mot utanförskap.

– Utanförskap går i arv. Därför behövs tidiga insatser med särskilt fokus på barnens språkliga och sociala utveckling, menade Avci i en debattartikel i DN 2024.

Avci menar bland annat att barns rätt till en bra start i livet är viktigare än föräldrarnas rätt att bestämma om deras barn ska gå i förskola.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen