Striden om kärnkraftsavfallet är inte över

2022 01 27

På torsdag kommer regeringen att meddela ett beslut avseende slutförvaret av kärnkraftsavfall.

Planen har sedan 2011 varit att förvara det i en anläggning i Forsmark, där det  ska kunna ligga i 100 000 år. Men det räcker inte bara med ett klartecken från regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen måste också se över planerna. 

Riskfyllda planer

Planerna har funnits sen 2011 men trots det har det gått väldigt långsamt. En förklaring är att planerna har setts som riskfyllda av  flera parter, bland annat  Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen.

 – Oavsett om man är för eller mot kärnkraft borde alla kunna enas om att detta avfall måste hanteras säkert. Det råder fortfarande osäkerhet kring slutförvaret och ärendet är fortfarande behäftat med stora risker, uppger Per Bolund (MP) och Märta Stenevi (MP) i Aftonbladet.

Nu ska processen snabbas på

Miljöminister Annika Strandhäll (S) har gett sitt ord på att processen ska gå snabbare nu när inte Miljöpartiet kan bromsa som tidigare.

Flera prövningar väntar

Även om regeringen ger grönt ljus så väntar fortfarande flera prövningar för planerna. Både  Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten ska få säga sitt. 

– Frågan är inte slutligt avgjord i och med detta, men det kommer att vara en väldigt viktig milstolpe om regeringen säger ja, säger SKB:s kommunikationschef Anna Porelius till SvD. 

SKB fortsatt positiva 

SKB har en positiv inställning och menar att de är väl förberedda för uppgiften.  

– Vi har en säker lösning för att omhänderta Sveriges använda kärnbränsle. SKB har forskat under 40 års tid för att ta fram en sådan lösning, säger Anna Porelius.

Kritikerna hoppas på fortsatta utredningar 

Naturskyddsföreningen hoppas att planerna stoppas. Men om de går igenom hoppas de att det följer omfattande utredningar gällande säkerheten. 

– Ett villkorslöst ja skulle vara oerhört oansvarigt, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen