Kraftig förändring för a-kassan

2025 04 28

Utbetalningarna från a-kassan skjuter i höjden.

Inte sedan Sverige var mitt uppe i coronakrisen har liknande siffror noterats.

Under årets första kvartal har omkring 6,8 miljarder kronor betalats ut från a-kassan, vilket motsvarar en ökning på 50 procent jämfört med motsvarande period 2020.

Då låg utbetalningarna på 4,5 miljarder kronor.

– Att arbetslösheten är hög märks på de rekordstora utbetalningarna från a-kassan. Vi får gå tillbaka till brinnande pandemi för att senast hitta utbetalningar i den här storleken, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor, i ett uttalande.

Ökat 85 procent

Förändringen är som störst i Stockholm. Huvudstadsregionen kan notera en ökning på 85 procent i utbetalningarna. Tvåa kommer Uppsala på 68 procent, enligt statistik från Sveriges a-kassor.

Norrbotten och Blekinge är de enda regionerna där en nedgång kan konstateras.

– De höga beloppen blir ett tydligt bevis på att i kärva tider har a-kassan en viktig funktion som både trygghets- och omställningsförsäkring, säger Tomas Eriksson.

Han fortsätter:

– Den spelar en avgörande roll  för att människor ska våga ta steget vidare i karriären eller byta bransch när tiderna förändras.

Rekordmånga medlemmar

Enligt Sveriges a-kassor går det att notera en ökning i år även jämfört med förra årets första kvartal. 

Sett över hela landet har den utbetalade summan ökat med nästan 28 procent i förhållande till hur det såg ut 2024. Ökningen är störst i Västerbotten, 54 procent.

Tidigare i år kunde det även bekräftas att fler än någonsin blir medlem i a-kassorna. I slutet av januari meddelades att nästan fyra miljoner personer har bekräftat medlemskap. 

– En mer otrygg arbetsmarknad och en högre arbetslöshet är sannolikt de viktigaste förklaringarna till att fler vill försäkra sin lön och söker medlemskap i en a-kassa, säger Tomas Eriksson.

Arbetslösheten i Sverige låg under mars månad på 8,5 procent, enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån.

LÄS MER: Jättebrist på personal – i 15 av 21 län

Foto: Tuisku2022

Text: Redaktionen


10 juni 2026

Raseri i Italien – blir förbjudet att ta med till stranden

2026 06 11

Är du mellan 10 och 65 år?

Då kan du glömma att ta med ett parasoll till stranden om du besöker den italienska paradisön Sardinien. 

Lokala myndigheter har nämligen förbjudit föremålet vid turistpärlan Punta Molentis i Villasimìus – om du inte är under 10 år eller äldre än 65.

Åtgärden har orsakat ramaskri bland italienarna, rapporterar The Guardian.

– Måste jag hyra ett barn för att sätta upp ett parasoll? frågar sig en person som kommenterat beskedet på Villasimìus Facebooksida.

– Så för att besöka stranden med ett parasoll ska jag antingen ta med min farfar eller så måste jag skaffa ett barn? skriver en annan.

Uppmanar till bojkott

Reaktionerna på förbudet har varit starka.

Många uppmanar till och med att bojkotta Punta Molentis, skriver den brittiska tidningen. Flera uppger att de kommer att besöka andra stränder framöver.

Bakgrunden till beslutet är den skogsbrand, anlagd av mordbrännare, som förra året tvingade stranden att hålla stängt. När den nu öppnar igen har myndigheterna infört stränga regler för att bevara naturen i området.

– Av denna anledning är det nödvändigt att begränsa [den mänskliga] påverkan och säkerställa skyddet av detta arv för kommande generationer, framhåller Villasimìus kommun.

LÄS OCKSÅ: Svensk raket på börsen – ökar 200 procent direkt

Överfulla

Utöver att parasoll och paraplyer förbjuds kommer det inte heller att vara tillåtet att sätta upp exempelvis tält för att skydda sig från solen.

Liknande regler har införts på Jesolostranden nära Venedig, där antalet platser för solstolar och parasoller minskat med 20 000 för att skapa mer utrymme mellan besökarna.

– Italiens offentliga stränder blir ofta överfulla, särskilt på grund av de stigande kostnaderna för att hyra solstolar på privata strandklubbar, förklarar The Guardian.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder - pekar ut Sverige

Foto: T. Salas

Text: Redaktionen


49 Tomahawk-missiler avfyrade – “helvetet” står för dörren

2026 06 11

USA har avfyrat 49 Tomahawkmissiler under natten till torsdagen.

Den amerikanska militären har genomfört flera större anfall mot Iran, bekräftar det amerikanska centralkommandot Centcom.

Amerikanska marinkåren, flygvapnet och flottan avfyrade precisionsvapen mot iranska mål som utgjorde ett hot mot amerikanska styrkor och internationella handelsfartyg som passerade regionala vatten, framhåller Centcom.

Iran: "Vi gör det till ett helvete"

Anfallen kommer i samma veva som USA:s president Donald Trump ställt ytterligare ett skarpt ultimatum till Iran om att acceptera de amerikanska villkoren för ett fredsavtal.

– Annars bombar vi skiten ur dem imorgon kväll, säger presidenten enligt Fox News.

Iran har omedelbart svarat på angreppen och stängt Hormuzsundet för all sjötrafik, uppger Reuters.

Alla fartyg, inklusive tankfartyg, som passerar genom sundet kommer att attackeras, uppger den iranska militären. 

Iran har dessutom utfört två attackvågor mot amerikanska styrkor i regionen nära Hormuzsundet, vilket diktaturen beskriver som en hämnd för tidigare amerikanska attacker mot landet.

Gör ni det heliga Hormuzsundet osäkert? Då kommer vi att göra hela regionen till ett helvete, från hela Iran. Detta är svaret på USA:s aggression i regionen, säger Majid Mousavi, befälhavare för luftstyrkorna i Irans revolutionsgarde, enligt den statliga iranska nyhetsbyrån IRNA.

"Mest brutna i världshistorien"

Fox Newsreportern Trey Yingst har talat med Donald Trump i samband med att han från Vita huset övervakade de amerikanska attackerna mot Iran.

Presidenten berättade för mig att han talade direkt med iranska tjänstemän ikväll som bad honom att sluta bomba. 49 Tomahawk-missiler hade avfyrats av USA när vi pratade, tillsammans med bombningar från stridsflygplan, framhåller Trey Yingst på X.

Han tillägger:

– President Trump kallade detta "den mest brutna vapenvilan i världshistorien". Vicepresident JD Vance berättade för mig att USA har att göra med både moderata och mer extrema röster i Iran som en del av förhandlingsprocessen. 

Foto: X

Text: Redaktionen