Kraftig förändring för a-kassan

2025 04 28

Utbetalningarna från a-kassan skjuter i höjden.

Inte sedan Sverige var mitt uppe i coronakrisen har liknande siffror noterats.

Under årets första kvartal har omkring 6,8 miljarder kronor betalats ut från a-kassan, vilket motsvarar en ökning på 50 procent jämfört med motsvarande period 2020.

Då låg utbetalningarna på 4,5 miljarder kronor.

– Att arbetslösheten är hög märks på de rekordstora utbetalningarna från a-kassan. Vi får gå tillbaka till brinnande pandemi för att senast hitta utbetalningar i den här storleken, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor, i ett uttalande.

Ökat 85 procent

Förändringen är som störst i Stockholm. Huvudstadsregionen kan notera en ökning på 85 procent i utbetalningarna. Tvåa kommer Uppsala på 68 procent, enligt statistik från Sveriges a-kassor.

Norrbotten och Blekinge är de enda regionerna där en nedgång kan konstateras.

– De höga beloppen blir ett tydligt bevis på att i kärva tider har a-kassan en viktig funktion som både trygghets- och omställningsförsäkring, säger Tomas Eriksson.

Han fortsätter:

– Den spelar en avgörande roll för att människor ska våga ta steget vidare i karriären eller byta bransch när tiderna förändras.

Rekordmånga medlemmar

Enligt Sveriges a-kassor går det att notera en ökning i år även jämfört med förra årets första kvartal.

Sett över hela landet har den utbetalade summan ökat med nästan 28 procent i förhållande till hur det såg ut 2024. Ökningen är störst i Västerbotten, 54 procent.

Tidigare i år kunde det även bekräftas att fler än någonsin blir medlem i a-kassorna. I slutet av januari meddelades att nästan fyra miljoner personer har bekräftat medlemskap.

– En mer otrygg arbetsmarknad och en högre arbetslöshet är sannolikt de viktigaste förklaringarna till att fler vill försäkra sin lön och söker medlemskap i en a-kassa, säger Tomas Eriksson.

Arbetslösheten i Sverige låg under mars månad på 8,5 procent, enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån.

LÄS MER: Jättebrist på personal – i 15 av 21 län

Foto: Tuisku2022

Text: Redaktionen

Prislappen på hemelektronik chockhöjs

2025 12 02

Elektronikskatten kommer höjas till rekordnivå under 2026.

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen

Glädjebesked väntar på torsdag – mer pengar i plånboken

2025 12 02

På torsdag kommer ett viktigt besked för hushållens ekonomi.

Många svenska hushåll har haft det kämpigt med ekonomin de senaste åren, inte minst på grund av inflationen.

Men på torsdag kan det komma ett glädjebesked.

Viktigt besked på torsdag

På torsdag klockan 08 kommer den svenska inflationstakten för november att avslöjas, rapporterar SvD.

Och det ser ut att bli goda nyheter från SCB. Inflationen väntas sjunka kraftigt, enligt tidningen.

I oktober landade inflationstakten på en oväntat hög siffra, 3,1 procent enligt måttet KPIF.

Men siffran för november ser ut att bli betydligt lägre.

Den väntas landa på 2,5 procent i årstakt, enligt en enkät från Infront/Nyhetsbyrån Direkt, uppger tidningen.

– Vi förutspår att KPIF exklusive energi kommer att återta det mesta av överraskningen uppåt som skedde i oktober, uppger SEB, enligt tidningen.

Även Swedbank är inne på samma linje.

– Trots den oväntat höga inflationen i oktober fortsätter vi att förvänta oss en gynnsam inflationsutveckling framöver och ser ingen anledning för Riksbanken att överväga räntehöjningar på kort sikt, skriver Swedbank.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: "Sveriges sämsta bank" - har flera miljoner kunder

Har varit tungt för hushållen

Inflationen har varit ett stort problem för hushållen, som därför har varit försiktiga med att konsumera.

En undersökning som Swedbank publicerade i början av november visade att 35 procent av hushållen såg mer positivt på sin ekonomi idag än för ett år sedan.

Men majoriteten planerade ändå att hålla hårt i plånboken och hålla igen på sin konsumtion.

– Trots ökad köpkraft väljer många att hålla hårt i plånboken. Erfarenheten av hög inflation och snabbt stigande bolåneräntor har satt sina tydliga spår, sade Swedbanks privatekonom Arturo Arques i ett uttalande då.

Särskilt singlar och ensamstående med barn hade en pessimist syn på sin ekonomi, enligt undersökningen.

Men nu kan inflationen alltså ha minskat kraftigt i november, vilket lär välkomnas av många hushåll.

LÄS OCKSÅ: Nato: "Vi kanske kommer bli mer aggressiva"

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen