SD rasar mot Socialdemokraterna – “skamligt”

2025 04 25

Tidigare i april gick regeringen och Sverigedemokraterna fram med en ny proposition.

Förslaget togs fram efter att bland annat Konsumentverket kritiserat Socialdemokraternas lotteriverksamhet Kombilotteriet.

Myndighetens kritik gick ut på att det inte framgår tillräckligt tydligt om det gäller abonnemang eller engångsköp för kunden.

Propositionen avser att förtydliga att information om lottköpet kan innebära ekonomiskt stöd till en partipolitisk organisation, samt att att partipolitiska lotter inte längre ska vara undantagna från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning.

– De nya reglerna är till för att skydda konsumenterna. Många, särskilt äldre, har vilseletts av marknadsföring kring lottförsäljning, säger Malin Danielsson (L), vice ordförande i Kulturutskottet.

S-svaret: försöker inskränka finansieringen

Efter regeringens förslag har Socialdemokraterna svarat via en motion till riksdagen.

Där framgår det att förslagets “verkliga och enda syfte” är att “skada Socialdemokraterna” genom att “inskränka våra finansieringsmöjligheter”, skriver partiet.

Svaret får Sverigedemokraterna att se rött.

– Det Socialdemokraterna framför i sitt svar intygar om att de inte uppvisar någon som helst ånger eller självkritik kring deras skandalomsusade partilotteri, säger Alexander Christiansson, SD:s kulturpolitiska talesperson, i ett uttalande.

SD går till attack: "Skamligt"

SD kallar S-motionen för “skamlig” och anklagar partiet för vilseledande marknadsföring, rekrytering av gängkriminella och att man “lurar fattigpensionärer”.

– Att Socialdemokraterna, trots alla de oegentligheter som avslöjats i medierna, tycks vilja fortsätta med sin lurendrejeriverksamhet är allvarligt och under all kritik, säger Christiansson.

Konsumentverket nöjda

Socialdemokraterna å sin sida menar att regeringens och SD:s propositionsförslag “i praktiken innebär ett förbud mot partipolitiska lotter”.

– Ett verktyg som länge varit en viktig del av svensk civilsamhällestradition, skriver Lawen Redar (S) med flera i sin motion och tillägger:

– I stället för att ta den öppna debatten om politikens innehåll, väljer regeringen och Sverigedemokraterna att angripa oppositionens grundläggande förutsättningar att verka. Det är en strategi som snarare för tankarna till auktoritära styren än till en livskraftig demokrati.

Vad gäller telefonförsäljningen av lotterierna är Konsumentverket tillfreds med de åtgärder och svar som Socialdemokraterna hittills har vidtagit efter kritiken.

– Mot bakgrund av licenshavarens utfästelse om att all marknadsföring av lotter via telefonförsäljning upphört samt licenshavarens redogörelse för rutiner, kontroll och uppföljning av driften av Kombilotteriet, anser Konsumentverket att ytterligare åtgärder i nuläget inte är nödvändiga i denna del, framhåller myndigheten enligt SVT.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen