Ukraina säger nej till USA:s krav

2025 04 23

Detaljer om USA:s utkast till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina har läckt ut.

Enligt källor till tidningen Axios går Vita huset med på stora eftergifter till Ryssland – bland annat är USA berett att erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium.

Nu svarar Ukraina.

Landets vicepresident Julia Svyrydenko utesluter ett sådant scenario. Ukraina kommer aldrig erkänna Rysslands annektering av Krym, fastslår Svyrydenko i ett inlägg på X.

– Vårt folk kommer inte att acceptera en frusen konflikt förklädd till fred. Vi kommer aldrig att erkänna ockupationen av Krym, skriver vicepresidenten.

Svyrydenko kommenterar även USA:s nej till ett ukrainskt medlemskap i Nato.

– Om ett Natomedlemskap inte beviljas kommer Ukraina att kräva bindande säkerhetsgarantier – sådana som är tillräckligt starka för att avskräcka framtida aggression och säkerställa varaktig fred.

Kräver ”fullständig vapenvila”

Julia Svyrydenko betonar att Ukraina är redo att förhandla, men inte kapitulera.

– Det kommer inte att bli någon överenskommelse som ger Ryssland möjlighet att omgruppera och återvända ännu våldsammare. En fullständig vapenvila – på land, i luften och till sjöss – är ett naturligt och nödvändigt första steg, framhåller hon.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer samma krav. I ett inlägg på X skriver han att Ukraina insisterar på en "omedelbar, fullständig och ovillkorlig" vapenvila.

– Det var förslaget som USA lade på bordet den 11 mars, och det är fullt genomförbart. Detta är absolut möjligt – men bara om Ryssland går med på det och slutar döda, skriver presidenten.

Ryssland säger nej

Ukraina har tidigare sagt ja till en fullständig vapenvila i 30 dagar. Kreml har sagt nej till förslaget som lanserades av USA och Ukraina.

– Vi instämmer i förslagen om vapenvila, men vår ståndpunkt bygger på att eldupphöret måste leda till långsiktig fred, något som skulle undanröja de ursprungliga orsakerna till krisen, sade Rysslands diktator Vladimir Putin när förslaget lanserades.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet.

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond.

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 09 16

Från och med idag, måndag, inleder polisen särskilda kontroller i Sverige.

Hela landet berörs av det som polisen kallar för nationell trafikvecka med fokus på hastigheten. Insatsen pågår till och med söndag.

Fokuset den här gången ligger på vägar med hastighetsgränser på 70 kilometer i timmen och uppåt.

Under årets första sju månader omkom totalt 112 personer i olyckor på Sveriges vägar och dessa som nu ska kontrolleras extra är överrepresenterade i statistiken.

– Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka. Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h, säger Urusla Edstörm, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

– Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför informerar polisen i förväg

Det är inte första gången som polisen genomför en nationell trafikvecka. Sedan ett tag tillbaka aviseras insatserna dessutom på förhand.

Enligt polisen har det varit effektivt.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat. Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström.

LÄS OCKSÅ: Polisen förtydligar – "det ger faktiskt böter"

Kan spara 50 liv

Såväl målade som civila polisbilar kommer att genomföra hastighetskontrollerna.

Även motorcyklar skickas ut för att hålla ordning i trafiken. Mätningarna kommer ske både med synliga laserinstrument vid vägkanten samt med dolda genomsnittshastighetsmätare.

Trafikverket delar polisens bild av att insatserna är effektiva, till och med avgörande.

– Förra året höll 54 procent rätt hastighet på våra vägar, men om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv sparas varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, i samma utskick.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen