UPPGIFTER: USA-förslag om Ukraina på bordet – kommer få Kreml att koka

2025 04 23

Donald Trump kommer att lägga fram ett nytt förslag på en fredsplan för Ukraina i veckan.

Det uppgav den amerikanska presidenten för två dagar sedan.

Nu framkommer detaljer om det första utkastet.

USA har inte släppt det för Ryssland oacceptabla villkoret om europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina vid en vapenvila eller avslutat krig, uppger New York Post.

Det framhåller en högt uppsatt tjänsteman inom Trumpadministrationen till tidningen.

– Den svåra delen är hur en säkerhetsstyrka ska se ut. Vi kallar det för en resiliensstyrka, säger källan.

– Resiliensstyrkan är en av de säkerhetsgarantier som ukrainarna vill ha och vi hoppas att de får.

Rysk ilska över förslaget

Ryssland har vid upprepade tillfällen sagt tvärnej till ett sådant scenario.

Kreml har rasat enbart över att förslaget luftats.

Tanken på att placera ut trupper från Natoländer i Ukraina är helt oacceptabelt för Ryssland, sade Dimitrij Peskov, Kremls talesperson, i februari.

Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, har sagt att utländska fredsbevarande trupper i Ukraina skulle bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt".

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg.

Annat förslag

På bordet finns också ett förslag om en separat fredsbevarande styrka för att övervaka en eventuell vapenvila, enligt NYP.

Den skulle kunna bestå av en “gemensam kommission” av ryssar, ukrainare och ett tredje land som inte är medlem i Nato.

USA uppges även kunna inkluderas, men inte med trupper på fältet.

– Utan som den monetära kraften, tillsammans med en tredje part, säger samma tjänsteman.

Förslaget kan också omfatta ett amerikanskt erkännande av den ryskockuperade halvön Krym, enligt WSJ.

Öppnar dörren på glänt

Tidigare i april öppnade den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev dörren på glänt för någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, sade han i en intervju med Fox i samband med sitt besök i Washington.

Fredsbevarande europeiska styrkor uppges dock från ryskt håll vara orealistiskt.

– Det skulle vara absolut olämpligt och absurt, säger den ryska vice utrikesministern Alexander Grushko enligt Newsweek.

– Om de dyker upp där, betyder det att de är utplacerade i en konfliktzon med alla konsekvenser för dessa kontingenter som parter i konflikten.

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen