Upptäckt fusk med coronastöd – hundratals fall utreds

2022 01 26

Just nu pågår brottsutredningar kring misstänkt fusk för de ekonomiska coronastöden till företag. 

Det är Ekobrottsmyndigheten som utreder de misstänkta brotten. Det pågår 70 förundersökningar om misstänkt fusk med omställningsstöd och 170 förundersökningar om misstänkt fusk med korttidspermitteringar.

Inte ovanligt att företag överdriver omsättningstappet 

Fusket kan handla om att företag påstår att de förlorat mer pengar på pandemin än de egentligen har.

 - Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Sveriges radio.

Dock inga riktigt stora belopp i utredningarna

- Det handlar om alltifrån belopp i storleksordningen 10 000 till 20 000 kronor och upp mot en eller flera miljoner. Några riktigt stora belopp, alltså tiotals miljoner, har vi inte sett i de anmälningar som kommit in till myndigheten, säger Henric Fagher.

Skatteverkets kontroller hittar de flesta fuskförsöken

-  Vår uppfattning är att den kontroll som Skatteverket gör i samband med att de prövar en ansökan är bra och att man där upptäcker många försök till fusk och att man kan stoppa detta innan det leder till felaktiga utbetalningar, säger chefsåklagare Fagher till Sveriges radio.

Mer än hundra pågående utredningar kring misstänkt bedrägeri

Åklagarmyndigheten har ingen statistik över antalet åtal kring fusk med korttidspermitteringar. Men enligt polisen finns det 170 pågående förundersökningar om misstänkt bedrägeri.

Regeringen har infört stödåtgärder för att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och företag i Sverige, här är några av dem:

▪Omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp

Stödet kan användas av företag som haft ett omsättningstapp på minst 30, 40 eller 50 procent beroende på vilken stödperiod företaget ansöker om. Den maximala subventionsgraden, det vill säga storleken på stödet, är mellan 70-90 procent av företagets fasta kostnader eller icke-täckta fasta kostnader.

▪Skattereduktion för investeringar i inventarier 

Med en tillfällig skattereduktionen får företagen incitament att tidigarelägga och öka investeringarna. Det kan bidra till återhämtningen av ekonomin, men också påskynda omställningen. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021 och lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022. 

▪Korttidspermittering för minskade lönekostnader

Korttidspermitteringar innebär att anställda går ner i arbetstid en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. De anställda får behålla en stor del av sin lön samtidigt som företagets personalkostnader minskar. Företagen har kunnat permittera från mitten av mars 2020 till och med september 2021. 

▪Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för unga

För att motverka pandemins negativa konsekvenser för unga på arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgifterna för 19–23 åringar från 31,42 till 19,73 procent mellan januari 2021 till och med mars 2023. Förslaget underlättar för företag att behålla och nyanställa personal och möjliggör en ekonomisk nystart för några av de värst drabbade branscherna som anställer många unga.

Foto: Ekobrottsmyndigheten

Text: Redaktionen

Varning utfärdas till Swish-användare

2025 05 12

Swish-användare får nya bedrägeri-sms.

Bedrägerivågen fortsätter i Sverige.

Nu utfärdas en varning till Swish-användare.

Meddelanden dyker upp från en avsändare under namnet “Tryggkund” som uppmanar till att uppdatera Swish genom att klicka på en länk.

Det rör sig dock om bedrägeriförsök – och den som får den här typen av sms bör iaktta stor försiktighet och inte följa några uppmaningar eller klicka på länkar, rapporterar Råd & Rön.

Så lyder meddelandet

Så här lyder meddelandet som skickas ut från avsändaren “Tryggkund”:

– Glöm inte att uppdatera din Swish. För att kunna fortsätta använda Swish inom Sverige och Norden, besök (infogad länk).

Länken i fråga leder till “Tryggkunds” sida, där bedragarna sedan försöker komma över det tilltänkta offrets känsliga uppgifter för att lura personen på pengar.

Anmäl, radera

Den som får den här typen av meddelande bör alltså anmäla det direkt.

Om man följt uppmaningar gör man rätt i att direkt ta kontakt med banken och polisen, annars ska meddelandet raderas eller anmälas, och inga uppmaningar ska följas.

Swish varnar

Swish förklarar via sin webbsida att de inte skickar ut några meddelanden av den här sorten.

– Det förekommer bedrägerier i form av mejl och sms där avsändaren utger sig för att vara Swish, förklarar Swish.

– Vi på Swish kontaktar aldrig våra användare via sms, mejl eller telefon. Var vaksamma och klicka aldrig på några länkar. Anmäl händelsen om du har blivit utsatt och kontakta din bank vid frågor.

Kan rapporteras

Bedrägerier är alltjämt ett omfattande problem i Sverige.

Swedbank förklarar att det finns ett nummer som falska sms kan anmälas till.

– Visste du att du kan rapportera fejk-sms? Du gör det genom att vidarebefordra dem till 7726 - ett gemensamt nummer för alla svenska telekomoperatörer, meddelar banken.

– Hjälp dem stoppa bedragarna och att sms:et inte sänds till fler personer.

Bedragarna kommer hela tiden på nya metoder – och privatpersoner gör rätt i att iaktta stor försiktighet vad gäller sms, mejl och samtal från okänd eller suspekt avsändare.

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Svenska vindkraftverk akutstänger – “alla kan gå i konkurs”

2025 05 12

Nya regler från Svenska kraftnät skakar om vindkraftsbranschen.

Det blåste för mycket i mars och vindkraftverk utanför Hudiksvall snurrade därför mer än beräknat.

Till följd av den starkare vinden fick företaget bakom Nyvallsåsens vindkraftverk en faktura på 238 000 kronor – per kraftverk.

Anledningen är regler som kräver en balans i elsystemet, det vill säga att det måste produceras lika mycket el som förbrukas och att en beräkning för elproduktionen därför måste göras av elbolagen dagen innan.

"Alla vindkraftverk kan gå i konkurs"

Det får nu vindkraftsbranschen att hissa illröd varningsflagg, rapporterar DN.

Nyvallsåsen tvingas omedelbart stänga och montera ned två kraftverk och det talas om att flera bolag riskerar konkurs.

– Jag är så oerhört upprörd över detta, om det tillåts fortsätta kommer alla vindkraftverk gå i konkurs. Om vi får fler liknande smällar är det kört, säger Stefan Sundelius till tidningen. Han är verksamhetsförvaltare på Solvind El och har likt Nyvallsåsen drabbats av höga böter, över en halv miljon kronor, på grund av mer vind än beräknat.

Prischocken beskrivs av branschorganisationen Energiföretagen som en blixt från klar himmel.

Enligt Martin Hedberg, delägare i Nyvallsåsens vindkraftverk, blåste det cirka tio meter per sekund istället för åtta meter per sekund. Han kallar bötessumman för “absurd”. Hela företagets årsintäkter försvann i och med böterna.

Svenska kraftnät: "En förutsättning"

Att upprätthålla kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning av el är en av Svenska kraftnäts viktigaste uppgifter, understryker myndigheten.

– Balans mellan produktion och förbrukning av el är en förutsättning för att kraftsystemet ska fungera och leverera el. Störningar i balansen riskerar även att skada eller helt slå ut teknisk utrustning, förklarar Svenska kraftnät.

LÄS MER: Plötsligt stopp för vindkraft i Sverige

Är ekonomiskt ansvariga

Svenska kraftnät understryker vikten av det så kallade balansansvaret.

– De balansansvariga företagen ansvarar ekonomiskt och planeringsmässigt för att tillföra lika mycket el till kraftsystemet som deras kunder förbrukar.

Eftersom det inte går att förutse alla avvikelser har därför Svenska Kraftnät ett ansvar för balanseringen av hela det svenska kraftsystemet i nutid.

– Det innebär i praktiken att Svenska kraftnäts kontrollrum övervakar kraftsystemet hela tiden och gasar och bromsar när det behövs för att säkra balans.

"Tar på stort allvar"

Myndigheten har svarat på det senaste branschlarmet. Man menar att man tar situationen  “på stort allvar”, men också att man förvarnat om förändringarna på elmarknaden under flera års tid.

– När obalanser uppstår får de som orsakat denna betala det pris som det kostat Svenska kraftnät, säger Anna Jäderström, sektionschef för balansmarkander, till DN.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen