Ryssland säger nej – ger USA kalla handen

2025 04 22

I söndags utryckte USA:s president Donald Trump en förhoppning om att Ryssland och Ukraina kan komma överens om ett fredsavtal den här veckan.

– Båda parter kommer då att börja göra stora affärer med USA. Deras ekonomier kommer blomstra. De kommer tjäna en förmögenhet, skrev Trump i ett inlägg på Truth Social med hänvisning till det kommande fredsavtalet.

Nu svarar Kreml på Trumps uttalande.

Enligt Putinregimen är det inte aktuellt med en vapenvila den här veckan eller inom snar framtid.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov framhåller att USA och Ryssland fortsätter att föra en dialog, men att en hållbar lösning på ”konflikten i Ukraina” inte kan utarbetas på kort tid.

– Ämnet är så komplext att det uppenbarligen inte är vettigt att sätta snäva tidsramar och försöka klämma in en hållbar lösning i en kort tidsram, säger han enligt den statsägda ryska nyhetsbyrån Tass.

– Det är en otacksam uppgift, men arbetet är pågår för fullt, fortsätter Peskov med hänvisning till samtalen med USA.

LÄS MER HÄR: Putin vänder sig direkt till Zelenskyj – första gången sedan invasionen

Uppgifter: Stora eftergifter till Ryssland

Kremls besked kommer kort efter att källor till Wall Street Journal uppgett att USA arbetat fram ett utkast till fredsavtal som presenterats för Ukraina.

Enligt tidningens uppgifter innehåller avtalet stora eftergifter till Ryssland. Det rör sig bland annat om ett amerikanskt erkännande av Rysslands illegala annektering av den ukrainska Krymhalvön. Dessutom går Vita huset med på att blockera ett ukrainskt Natomedlemskap.

”Mycket värre än München”

Oleksandr Merezhko, ordförande i det ukrainska parlamentets utrikesutskott, riktar hård kritik mot de påstådda eftergifterna. Han kallar erkännandet av Krym som ryskt för en ”stor skandal”.

– Mycket värre än München 1938, säger han till Kyiv Independent.

Merezhko syftar på den så kallade Münchenöverenskommelsen mellan de allierade och Nazityskland 1938. Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien enades om att Tjeckoslovakien skulle avträda det tyskspråkiga Sudetlandet till Tyskland. Ett år senare inledde Adolf Hitler andra världskriget.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen