Var femte svensk bär på parasit – ”Tar sig in i hjärnan”

2025 04 16

En liten parasit kan ta sig in i den mänskliga hjärnan så att man blir svårt sjuk, och nu vet forskare hur det går till.

En liten parasit kan ta sig in i den mänskliga hjärnan, vilket länge har varit en gåta för forskningen.

Men nu vet forskare vid Stockholms universitet hur det går till.

Det handlar om parasiten Toxoplasma gondii.

Man uppskattar att cirka 15-20 procent av Sveriges befolkning är bärare av parasiten, som bland annat sprids via kattavföring och otillagat kött.

”Tar sig in i hjärnan”

De flesta som smittas av Toxoplasma får inga symptom, men personer med nedsatt immunförsvar kan drabbas av en livsfarlig hjärninfektion. Dessutom är parasiten farlig för foster.

Parasiten Toxoplasma ”tar sig in i hjärnan”, uppger forskare vid Stockholms universitet i ett uttalande.

Och nu vet de dessutom hur det går till, vilket tidigare har varit en gåta.

Parasiten kan manipulera infekterade immunceller och klibba fast i hjärnans kärlväggar, visar forskarna i en ny studie som publicerats i Nature Communications.

På så vis tar det bara några timmar för parasiten att ta sig in i den mänskliga hjärnan.

– Det som möjliggjorde fynden är att vi har utvecklat en ny metod för att spruta in och spåra parasiter i hjärnan hos möss, säger forskaren Matias Rodriguez, som är en av dem som ligger bakom studien.

”Manipulerar immunceller”

Man har tidigare inte vetat hur parasiten kan ta sig igenom blod-hjärnbarriären, som finns till just för att skydda hjärnan.

Men nu vet man att det sker med hjälp av molekylerna ICAM-1 och CD18, som beskrivs som ”klisterliknande”.

– Det är en mycket fiffig strategi av parasiten att manipulera immunceller så att de klibbar fast i hjärnans blodkärl och på så sätt enkelt kunna nå hjärnvävnaden, säger professorn Antonio Barragan, som även han är verksam vid Stockholms universitet och är en av forskarna bakom studien.

Forskarna hoppas att de nya rönen ska bidra till att utveckla preventiva behandlingar och förebygga den globalt sett vanligaste parasitinfektionen hos människor.

Cirka var femte svensk, upp till 20 procent, tros vara bärare av parasiten, men för de flesta är det alltså ofarligt. För personer med nedsatt immunförsvar kan den dock orsaka livshotande sjukdom.

Enligt Livsmedelsverket kan man minska risken att bli sjuk bland annat genom att hetta upp helt kött från lamm, gris, nöt och vilt till minst 60-65 grader.

Torkat, gravat eller kallrökt kött kan man frysa in i minst tre dygn.

Man bör också skölja bort synliga jordrester från grönsaker, frukt och bär.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt.

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

WHO har fått nog – kan slå till mot falukorv

2025 05 27

Världshälsoorganisationen, WHO, är redo att agera mot så kallad ultraprocesserad mat.

Exempel på sådan typ av livsmedel är chips, glass, godis, läsk, pommes frites och korv. Ofta innehåller maten mycket fett, socker och salt och har dessutom bearbetats “mycket” och industriellt, enligt Livsmedelsverket.

Även mat som innehåller ingredienser som “inte används i matlagning hemma” eller som är negativt för hälsan ingår i kategorin.

Bland annat räknas falukorv som ultraprocesserad mat, som enligt studier kan vara beroendeframkallande.

– Vi är vana vid begreppet sockerberoende, men det finns inga diagnoser på matberoende överhuvudtaget. Med det sagt är alla forskare överens om att det finns ett beroendeliknande beteende, sade Kristina Andersson, näringsfysiolog och utbildad vid Karolinska institutet, till TV4 hösten 2023.

Ska införa globala riktlinjer

Nu är WHO på allvar redo att ta upp kampen mot den utpekade matkategorin. Organisationen söker för närvarande experter för att utveckla en riktlinje om konsumtion av ultraprocesserade livsmedel för hela världen.

– Allt fler bevis tyder på att en kost rik på högprocesserade livsmedel – vanligtvis kallade "ultraprocesserade livsmedel" – är förknippad med ökad risk för ett antal kostrelaterade icke-smittsamma sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter, skriver WHO i ett uttalande.

Enligt Mark Lawrence, WHO-expert, är det bråttom. Han säger att WHO är redo att agera.

– Vi vet att ultraprocessad mat är dålig för hälsan och att den representerar ett livsmedelssystem som inte är uthålligt för planeten. Man kan alltid säga att det behövs mer forskning – och vi behöver veta mer kring mekanismerna – men jag anser att det är hög tid att agera, säger Lawrence till SvD.

LÄS MER: Forskare uppmanar: Sätt varningsetiketter på falukorv

"Måste komma åt grundproblemet"

Livsmedelsverket framhåller att det finns många studier som pekar på risk för fetma och kroniska sjukdomar om man äter mycket “ultraprocesserad mat”.

– Men studier visar också att det framför allt är ultraprocessad mat som innehåller mycket fett, salt och socker som ligger bakom att risken för fetma och kroniska sjukdomar ökar. Därför är det inte så enkelt att man kan säga att det är bearbetningen av maten som förklarar sambandet.

Mark Lawrence håller inte med fullt ut.

– Det där är industrins älsklingsargument, men det gör bara att vi blir kvar på samma punkt. För mycket socker, salt eller mättat fett är symtomen, men vi behöver komma åt grundproblemet.

Foto: JaBB

Text: Redaktionen