Bilister kan få 25 000 kronor – på ett villkor

2025 04 14

Regeringen höjer beloppet för den så kallade skrotningspremien.

Privatpersoner som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor –  samtidigt som de köper eller leasar en ny eller begagnad elbil – får en premie på 25 000 kronor.

En höjning med 15 000 kronor. Tidigare uppgick skrotningspremien till 10 000 kronor.

Regeringen bekräftar 

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) bekräftar höjningen på måndagen, enligt flera medier.

– Skrotningspremien är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn. Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället. Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, har Pourmokhtari tidigare sagt om åtgärden.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har också hyllat bidraget.

– Ska vi klara klimatomställningen behöver vi elektrifiera transportsektorn. Den skrotningspremie som regeringen nu har beslutat om kommer att skapa förutsättningar för fler hushåll att byta ut sina fossildrivna fordon mot elbilar.

Så fungerar det

Skrotningspremien hanteras av Boverket.

Den som vill ta del av bidraget ansöker via Boverkets e-tjänst. 

E-tjänsten är för närvarande öppen till och med den 19 augusti 2025. 

Det här gäller

Det finns ett antal krav som måste uppfyllas för den som vill åt skrotningspremien.

– Den skrotade bilen ska vara en personbil i klass 1 med en totalvikt på max 3 500 kilo, meddelar Boverket.

– Den skrotade bilen ska ha förbränningsmotor och vara klassificerad i utsläppsklass Euro 4 eller motsvarande äldre utsläppsklass. 

– Den ska ha ägts av sökanden sedan den 6 september 2023, godkänts vid kontrollbesiktning någon gång efter den 6 juli 2022 och skrotats tidigast den 20 augusti 2024.

– Skrotningen ska genomföras av en auktoriserad bilskrotare.

– Både skrotningen av den äldre bilen och införskaffandet av elbilen ska göras under perioden 20 augusti 2024 - 19 augusti 2025. Båda händelser måste ha registrerats i vägtrafikregistret innan ansökan kan göras. Det spelar däremot ingen roll i vilken ordning det sker

Foto: M. Förtsch

Text: Redaktionen


JUST NU: Svenskt stridsflyg i luften vid rysk attack

2025 06 10

Under natten mot måndagen utförde Ryssland en av sina största luftattacker mot Ukraina.

Enligt det ukrainska flygvapnet avfyrades 479 drönare och 20 robotar mot Ukraina. Det största luftanfallet hittills under kriget, rapporterar Kyiv Independent.

Den massiva attacken fick Polen att skicka upp stridsflyg för att bevaka sitt luftrum.

Nu meddelar Nato att det polska flygvapnet fick hjälp av Sverige.

Enligt försvarsalliansen beordrades svenskt stridsflyg upp i luften i samband med den ryska attacken.

– Det var två Jas-Gripen hemmahörande på F 17 i Kallinge som lyfte tillsammans med flyg från det polska flygvapnet, rapporterar P4 Blekinge.

Stationerade i Polen

Sverige har sex stridsflygplan stationerade i Polen.

Den svenska styrkan deltar i Natos förstärkta luftrumsövervakning och incidentberedskap, enhanced NATO Air Policing. 

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i ett uttalande.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har också uttalat sig om de svenska stridsflygplanens uppdrag.

– Det är första gången som svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakningen från en annan allierads territorium. Det är också första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Brutal attack av Ryssland – “något helt utöver det vanliga"

FÖRSVARSMAKTEN: Så kan Ryssland attackera Sverige

UPPGIFTER: Massiv eskalering – ”ska krossa Ukraina”

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Planerar jättebro till Sverige – 317 miljarder kronor

2025 06 10

I början av 2024 meddelade Finland att de första stegen har tagits för att bygga en bro mellan Sverige och Finland.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Här är prislappen

Nu är förstudien klar.

Enligt den finska rapporten är det tekniskt möjligt att bygga bron och den preliminära prislappen beräknas till 5–29 miljarder euro beroende på hur bygget genomförs. Den högsta summan motsvarar cirka 317 miljarder kronor och utgår från att bron trafikeras av både järnvägs- och biltrafik.

– Enligt prognosen skulle cirka 2 000–3 000 fordon använda den fasta förbindelsen per dag i persontrafiken och 500–600 fordon i godstrafiken. Trafikmängderna motsvarar till sin storleksklass de typiska trafikmängderna i förbindelserna mellan landskapscentrumen i Finland, framhåller Trafikledsverket i förstudien.

Vidare skriver myndigheten att restiden mellan Vasa och Umeå skulle förkortas avsevärt och att bron skulle fylla en särskild stor funktion för fritidsresor, militära transporter och energiöverföring.

LÄS MER: Tung varning om rysk ekonomi – inifrån Ryssland | Ekonomibladet

Sex förslag

Här är samtliga genomförbara lösningar, enligt studien:

  • Landsväg (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar och 46 km på broar). Kostnadskalkyl 4,9–8,4 miljarder euro.

  • Landsväg delvis i tunnel (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar, 39 km på broar och 7 km i tunnel). Kostnadskalkyl 6,2–10,5 miljarder euro.

  • Järnväg (114 km, varav 53 km på fastlandet, 14 km på vägbankar och 47 km på broar). Kostnadskalkyl 5,5–9,3 miljarder euro.

  • Järnväg delvis i tunnel (114 km, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 10,3–17,5 miljarder euro.

  • Järnväg i sin helhet i tunnel (105 km, varav 2 km på fastlandet och 103 km i tunnel). Kostnadskalkyl 17–28,9 miljarder euro.

  • Kombination av landsväg och järnväg (114 kilometer, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 16,7–28,3 miljarder euro.

LÄS MER: Ica-butik slår larm – “Blir bara värre och värre” | Ekonomibladet

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen