Jättesmäll för populär lågpriskedja – har 93 butiker i Sverige

2025 04 13

Kedjan, som har 93 butiker i Sverige, redovisar en rörelseförlust på 115 miljoner norska kronor för det första kvartalet.

Enligt ägaren Europris beror nedgången på omfattande utförsäljning av tidigare sortiment som ska ersättas av nya produkter.

– De ekonomiska resultaten under första kvartalet fortsatte att påverkas av en utförsäljning som kannibaliserade på annan försäljning, framhåller den norska koncernen i ett uttalande enligt Market.

Vidare konstaterar Europris, som ägt ÖoB sedan maj 2024, att det kommer ta tid att vända den negativa utvecklingen.

– Som tidigare kommunicerats kommer det att ta tid att återställa ÖoB som en attraktiv shoppingdestination och vända den negativa utvecklingen i kundflöde.

Ledande lågpriskedja

ÖoB:s tidigare ägare Runsvengruppen öppnade sitt första varuhus i Linköping 1961.

Drygt 30 år senare köpte Runsvengruppen upp Överskottsbolaget, som senare blev ÖoB.

I maj 2024 förvärvade Europris hela ÖoB. Den norska lågpriskoncernen ägde sedan tidigare 20 procent av ÖoB, men är i dag ensam ägare.

Europris driver mer än 370 varuhus i Sverige och Norge och har en årlig omsättning på 14 miljarder kronor.

Stort intresse för lågpriskedjor 

ÖoB:s ras inträffar samtidigt som svenska konsumenters benägenhet att handla hos lågpriskedjor ökar.

På tjugo år har omsättningen i den svenska lågprishandeln nästan fyrdubblats – från cirka 30 miljarder kronor 2004 till 114 miljarder kronor i dag.

Det visar en granskning som tagits fram av HUI Research på uppdrag av fastighetsutvecklaren inom lågprishandel, Prisma Properties.

Undersökningen visar bland annat att:

- Antalet anställda i den svenska lågprishandeln nästan har tredubblats sedan 2004.

- Lågpriskedjornas planerade nyetableringar i Sverige de kommande åren kommer att resultera i tusentals arbetstillfällen. Ett exempel är Lidl som redan i dag har cirka 5 600 anställda i Sverige och planerar att öppna 90 nya butiker, vilket skulle innebära cirka 2 500 nya arbetstillfällen (beräknat utifrån genomsnittligt antal anställda i nuvarande butiker).

- Lågprishandelns expansion inte bara sker i storstadsregionerna, utan också i mindre kommuner.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

Nya skatteregler – hushåll kan spara stora pengar

2025 07 28

Det är skattereduktionen på såld solel som försvinner vid årsskiftet.

– Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller, uppger Regeringen.

– Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion.

Spara pengar

Den slopade skattereduktionen gör att det inte blir lika lönsamt att sälja hemmaproducerad el efter årsskiftet.

Däremot blir den elen man själv använder desto mer värdefull.

För hushåll som producerar sin egen el kan den egna elen spara in över fem kronor per kilowattimme.

– Ett vanligt missförstånd är att solel bara ersätter elhandelspriset, säger Anna Werner, vd för branschorganisationen Svensk Solenergi, till DN.

– I själva verket slipper man hela inköpskostnaden – även elskatt, moms och den rörliga delen av nätavgiften – när man använder sin egenproducerad el. Det är bakom mätaren man sparar de stora pengarna

Gynnar mindre hushåll

Mindre hushåll med en lägre elförbrukning gynnas mer av att kunna använda egenproducerad el.

Elnätskostnaden slås nämligen ut på den totala elförbrukningen, vilket gör att exempelvis fritidshus får betala en väldigt hög kostnad per förbrukad kilowattimme.

För hushåll som har en årsförbrukning på lägre än 1 000 kWh per år, blir den genomsnittliga elnätkostnaden 2,70 kr per kWh, vilket är fem gånger mer än för hushåll med stor förbrukning.

Lönsamheten minskar

De nuvarande skattereglerna har en skattereduktion på 60 öre per såld kilowattimme.

Den försvinner vid årsskiftet och det minskar lönsamheten när man matar ut el från den egna produktionen.

Idag finns drygt 200 000 villaägaren som har solceller i Sverige.

– Det kan faktiskt vara bra att skattereduktionen tas bort. Den gör investeringar i batterier mer intressanta, och vi behöver fler batterier i elsystemet, säger Anna Werner.

Foto: Fialotta Bratt, Skatteverket

Text: Redaktionen