MILITÄR UPPTRAPPNING: Sverige höjer beredskapen – Patrullerar på Gotland

2022 01 13

Diktaturen Rysslands tilltagande krigshot mot Ukraina skapar stor oro i Europa och omvärlden.

Vill ha handlingsfrihet

– Vi ser till att vi har handlingsfrihet, säger kommunikationschef Tomas Ängshammar vid Gotlands Regemente P18 till SVT som rapporterar att Försvarsmakten nu höjer beredskapen.

Patrullerar flera platser på Gotland

Svenska försvaret patrullerar nu Visby flygplats, Visby hamn samt andra viktiga och strategiska platser på Gotland.

– Från och med idag är vi mer synliga och finns på strategiskt viktiga platser av civil karaktär, uppger Gotlands Regementes kommunikationschef.

Ett aktivt försvar

– Flygplatsen och hamnarna är av mycket stor betydelse för hela samhället på Gotland. Och det är viktigt att visa både gotlänningarna och andra länder att vi är ett aktivt försvar, uppger han till SVT.

Ryska diktaturen

Natten till igår sände Putinregimen in tre stora landstigningsfartyg – som annars är baserade mellan Barents Hav och Vita havet – in i Östersjön i stället.

Svenska stridsflyg bevakar de ryska fartygen.

Spänningar i närområdet

– Med tanke på det läge vi befinner oss i och de höga spänningar som vi känner av i närområdet så är det naturligt att vi vill följa och bevaka, säger Therese Fagerstedt på Försvarsmakten till Aftonbladet.

Norge och Danmark

De ryska fartygen har färdats längs med Norges kust, genom de danska sunden och in i Östersjön.

– Vi ser en tilltagande aktivitet i Sveriges närområde, säger Tomas Ängshammar till SVT.

Ganska mycket mer spänt

Sveriges Radio uppger att försvaret benämner den svenska upptrappningen som en "beredskapsanpassning".

– Vi anpassar vår beredskap efter situationen och har man följt nyheterna så vet man att just nu är det  ganska mycket mer spänt i vårt närområde och då anpassar vi vår verksamhet efter det, säger P 18:s kommunikationschef Tomas Ängshammar till SR.

Syntes inte utåt

– Närmaste tiden kommer gotlänningarna att kunna se oss lite mer ute och röra oss. Redan i december vidtog vi åtgärder men de syntes kanske inte utåt, säger han.

Marken, sjöss och  luften 

– Gotlands regemente finns till för att hålla en viss grundnivå av beredskap på Gotland. Och sen är Försvarsmakten en stor myndighet med resurser på marken och till sjöss och i luften och i cyberdomäner och då kan vi flytta resurser dit det behövs, framhåller han.

Ukraina inte långt borta

– Vi ser ju en ökad spänning och det pågår förhandlingar och vi ser en tilltagande aktivitet i närområdet. Och sen är Försvarsmaktens bedömning fortfarande att det är en väldigt låg risk för ett väpnat angrepp mot Sverige och det har inte förändrats. Men Ukraina är inte långt bort och skulle det bli en konflikt där så skulle det påverka oss, säger Ängshammar till SR.

Mycket stor oro

Oron är mycket stor i Ukraina över att Rysslands diktator planerar en militär attack och invasion av Ukraina som har 44 miljoner invånare och vars armé har förstärkts senaste åren.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

3 400 döda och 8 000 skadade civila

4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en  attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland har hävdat att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

USA och Väst har har betonat att kraftfulla ekonomiska sanktioner och stora konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Foto:  Region Gotland resp. Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen

SOMMAREN 2024: Värmebölja på ingång – “inte hänt på sju år”

2024 05 03

Lagom till valborgsveckan slog vädret om. På flera håll i landet har temperaturen visat över 20 grader – till och med närmare 25.

I södra Sverige är det dessutom officiellt meteorologisk sommar då dygnstemperaturen varit över tio grader fem dagar i streck nu när vi går in i maj.

– Den meteorologiska sommaren har sedan den 28 april anlänt till en stor del av Götaland, bekräftar meteorologen Caroline Vahlberg på SMHI.

Varmaste prognosen sedan 2017

En vanlig myt är att det inte blir en varm sommar om även maj har varit varmt.

Men det stämmer inte, enligt SVT:s meteorolog Marcus Sjöstedt.

– Ett exempel är 2018. Då var det väldigt varmt i maj och sen fick vi den här rekordvarma sommaren. Man brukar säga att sommarvädret inte har något minne, säger han till tv-kanalen.

Och rekordvarmt kan det mycket väl bli även den här sommaren.

Det förutspår Europacentret för medellånga väderprognoser, ECMWF, vars senaste prognos för årets sommar är den varmaste på hela sju år.

– Prognosen för hela Europa visar en väldigt varm sommar. Det är den varmaste sommarprognosen som gjorts under april månad sedan 2017, säger meteorologen och forskaren Mika Rantanen från Meteorologiska institutet i Finland till Aftonbladet.

Juni och juli bedöms bli varmast

Sverige är enligt nuvarande kartor inget undantag. Det bedöms bli varmt – i snitt en grad mer än normalt, vilket är mer än vad det låter som.

– Med tanke på att vi pratar om hela sommaren är det en betydande avvikelse, säger Mika Rantanen.

Han får medhåll av Per Holmberg från väderinstitutet Storm Geo, som dock är något försiktigare i sina kommentarer.

– Prognosen visar att det kan komma att bli en något varmare juni och juli och en ganska normal augusti, säger han till Expressen.

Båda två påpekar dock att det är långt kvar till sommaren och mycket kan förändras. Per Holmberg uppmanar att inte ta ut något i förskott, bland annat eftersom det inte går att säga var det kommer att bli soligt eller om det blir jämnt utspritt eller koncentrerat till kortare perioder.

Vänder nästa vecka

Fram till sommaren kan åtminstone södra halvan av landet fortsatt ta del av höga temperaturer lite till. På fredagen kan det bli 25 grader i sydvästra Götaland.

Nästa vecka vänder det dock.

– På måndag får Götaland tidvis regn eller skurar, lokalt med åska. I övriga landet molnigt. Temperaturen sjunker lite ytterligare, på dagen från omkring 10 grader i söder ned till omkring 5 grader i Norrland, framhåller Caroline Vahlberg från SMHI.

Foto: J. Ferlic resp T. Sergej 

Text: Redaktionen