Norska utspelet – “Sverige går för guldet”

2025 04 07

För ungefär 22 år sedan sade svenskarna nej till att införa euron i landet. Nu ser  opinionen lite annorlunda ut – och Norge vill se Sverige visa vägen framåt.

Sverige ska egentligen som EU-medlemsland införa euron som valuta. 

En folkomröstning som hölls 2003 resulterade emellertid i en seger för "nej"-sidan – och införandet lades på is.

Nu verkar dock allt fler svenskar ha svängt i frågan.

Enligt SCB:s mätning från juni 2024 säger 46 procent av svenska folket nej till euron och 34 procent ja. Det är en tydlig uppgång för jasidan som på ett år ökat från 30,6 till 34,4 rapporterar Europaportalen. Men det är samtidigt en fortsatt klar majoritet för nejsidan.

En av de som förespråkar ett valutabyte så snart som möjligt är Timbros vd PM Nilsson.

Särskilt nu när den globala ekonomin befinner sig i ett kaosartat läge.

– USA har varit det stora ankaret, men nu har de helt släppt taget. Då gäller det för oss andra att snabbt hitta stabilitet framåt, säger PM Nilsson till Aktuellt.

“Det vill inte Sverige göra”

Nu lägger sig även Norge i eurofrågan.

Den norske sparekonomen Jan Ludvig Andreassen delar nämligen samma bild som PM Nilsson, och vill se att den norska kronan skrotas helt till förmån för euron. 

– Jag gissar att Sverige går för guldet, och vill sitta med vid bordet när EU bestämmer räntor och allt som har med penningmarknaden att göra. Det sitter många länder ute i korridoren, bland annat Danmark. Det vill inte Sverige göra. Nu är det Europas ödesstund, och då är det viktigt att vara med och bestämma. Det tror jag också att Sverige tänker, uppger den norske ekonomen för Børsen.

“En verklighetskontroll”

Först vill dock Andreassen att Sverige visar Norge vägen framåt.

– När de går över till euron kommer vi att få en verklighetskontroll i Norge. Då kommer vi att hasa efter. Själv hade jag gått rakt på att byta till euro, men jag lämnar det till dem som bestämmer, säger han till Børsen.

Foto: Ninni Andersson - Regeringskansliet (bilden är ett montage)

Text: Redaktionen


JUST NU: Historiskt ras – svenskt jätteföretag kollapsar

2025 04 07

Stockholmsbörsen rasar på måndagen.

Det breda indexet OMXSPI har fallit med cirka 7 procent och storbolagsindexet OMXS30 har rasat med omkring 8 procent.

Det rör sig om ett historiskt ras. Nästan alla storbolag faller kraftigt, rapporterar flera medier.

Ett av de största rasen står förssvarskoncernen Saab för. Det svenska bolaget sjönk med hela 18 procent vid öppning.

”Vill ur marknaden”

Enligt Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, beror raset på att det inte finns några förhoppningar om en snabb lösning efter president Trumps nya strafftullar mot världens länder.

– Det här är väldigt extremt och tillhör verkligen inte vardagen. Det tyder på att det är en väldigt stor mängd placerare, inte alls bara professionella placerare utan även småsparare, som vill ur den här marknaden, säger han till SvD och tillägger:

– De tar ut pengarna och sätter in dem på ett vanligt bankkonto. I en sådan här kaotisk situation så är det bara att placera helt säkert som gäller just nu.

Enligt analytikern riskerar raset att bli värre än kraschen under coronapandemin.

Finansministern: ”Väldigt sorgligt”

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är inte förvånad över raset.

– Det är inte förvånande eftersom det vi har sett från den amerikanska administrationen skapar en väldigt stor osäkerhet, båda hos stora och små investerare, säger hon i P1 Morgon.

– Det är inte förvånande, men det är väldigt sorgligt att det ska gå åt det här hållet, fortsätter Svantesson.

På frågan om hur skadligt raset är för Sveriges ekonomi, svarar finansministern:

– Svensk ekonomi står i grunden starkt. Vi har såklart företag i Sverige som drabbas hårdare av det som sker, exempelvis fordonsindustrin, men svensk ekonomi står starkt. Jämför vi med andra länder i EU så har vi världsklass på våra statsfinanser. Vi har muskler att göra mer.

Foto:

Text: Redaktionen


Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 04 07

Under veckan kommer fler poliser att synas på och längst vägarna.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan 7 och 13 april.

Från och med i dag, måndag, kommer fler hastighetskontroller att genomföras i hela landet.

– De extra hastighetskontrollerna kommer att genomföras i hela landet, både synligt med laserinstrument vid vägkanten, samt dolt med genomsnittshastighetsmätare – i såväl målade som civila polisbilar samt på motorcyklar, framhåller polisen i ett uttalande.

Målet med insatsen är att rädda liv.

– Polisens mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon utan att alla trafikanter ska få komma hem tryggt och säkert, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Avgörande betydelse

Enligt Transportstyrelsens preliminära siffror omkom 210 personer i vägtrafiken förra året. 

Vägar med hastighetsbegränsningar från 70 km/h och uppåt är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket, konstaterar att hastighetsöverträdelser i samband med kollisioner kan få ödesdigra konsekvenser. Fordonets hastighet har många gånger en avgörande betydelse för utgången av en olycka.

– Om alla håller hastighetsgränserna kan vi rädda ungefär 50 liv varje år. Kör man till exempel i 80 km/tim i stället för 90 km/tim halveras risken att omkomma om man frontalkrockar. Dessutom: när vi lättar på gasen sparar vi på bränslet och minskar utsläppen, säger hon.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen