29nov2025

Präster i Svenska kyrkan varnar för ”skrämmande fenomen”

2025 04 05

Präster i Svenska kyrkan går ut och varnar för ett ”skrämmande fenomen” som de ser allt mer av i sitt arbete.

Kyrkoherdarna Hillevi Uddenfeldt och Olle Liljefors från Maria Magdalena församling i Stockholm, slår larm om en otäck företeelse som har blivit ett allt större problem.

De hänvisar till Netflix-serien ”Adeloscence”, som bland annat skildrar radikalisering av unga män.

Idag blir det allt vanligare i Sverige att radikala nätpredikanter lockar unga kristna, varnar kyrkoherdarna.

”Panikångest – för att hamna i helvetet”

Uddenfeldt och Liljefors vittnar om att de med förvåning har sett framväxten av en nitisk kristendom i sociala medier, där framför allt unga är målgrupp.

Barn och unga har bland annat ”panikångest i rädsla för att hamna i helvetet, menar kyrkoherdarna i en debattartikel i DN.

– Som präster med tjugo års erfarenhet av arbete med ungdomar, kan vi inte känna igen det här fenomenet sedan tidigare. Vi möter barn som upplever panikångest i rädsla för att hamna i helvetet, och unga som kombinerar kristen tro med förakt för bland annat kvinnor, homosexuella och människor med annan eller ingen tro, berättar debattörerna.

”Vilka är dessa nätpredikanter?”

Kyrkoherdarna efterfrågar nu bland annat mer forskning om dessa ”nätpredikanter” som enligt deras erfarenhet alltså når ut till och radikaliserar allt fler unga svenskar.

– Vilka är dessa ”nätpredikanter” och varför upplevs de som auktoriteter? Vilka kanaler på sociala medier använder de? Vilka når de ut till? Vilka grupper och individer riskerar att fara illa? frågar sig Uddenfeldt och Liljefors i debattartikeln, och vill att forskningen ska söka svar.

Debattörerna hänvisar också till den nya Ungdomsbarometern, där det bland annat framkommer att öppenhet och tolerans har blivit mindre trendigt.

Andelen unga som vill uppfattas som ”öppen/tolerant” har sjunkit från 43 procent till 29 procent på tio år, vilket framgår av Ungdomsbarometerns rapport.

I rapporten framkommer också att unga tror allt mer på traditionella könsroller i relationer. Samtidigt identifierar sig färre med ”idealistiska identiteter” inom flera områden, enligt rapporten.

Kyrkans ansvar

Dessa resultat kan förstås tolkas på många olika sätt.

Men debattörerna från Svenska kyrkan är oroade över en minskad tolerans som de tycker sig se bland unga kristna, och vill att kyrkan ska ta ett stort ansvar för att skydda unga mot kristen fundamentalism.

– I det sista avsnittet av ”Adolescence” frågar sig de förtvivlade föräldrarna vad de hade kunnat göra annorlunda. Svenska kyrkan har en möjlighet och ett ansvar att stå upp för den kristna tro som varken stänger ute eller förtrycker, menar Hillevi Uddenfeldt och Olle Liljefors i debattartikeln.

Foto: Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen