Tiotusentals svenskar får kortare arbetstid – och löneökning

2025 04 03

Det meddelar fackförbundet Unionen på torsdagsmorgonen.

Tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Akavia har Unionen kommit överens med arbetsgivarorganisationen TechSverige om att införa system för arbetstidsförkortning.

Dessutom innehåller det nya avtalet löneökningar på 6,4 procent för en avtalsperiod på 2 år.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, ordförande Unionen.

 Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen, delar glädjen.

– Att parterna på arbetsmarknaden nått en lösning gällande arbetstidsförkortning även på IT-området är ett styrkebesked för vår partsmodell. När parterna förhandlar kan vi anpassa regler och villkor efter förutsättningarna i branschen. Det är svenska modellens styrka.

Över 50 000 anställda

Avtalet berör 1 000 it- och techföretag och 55 000 medarbetare, och gäller från och med den 1 april 2025 till den 31 mars 2027. 

– Utöver löneökningar och arbetstidsförkortning har vi även lyckats få igenom att den som jobbar deltid får samma ersättning som heltidsanställda när de jobbar över, en viktig seger för rättvisa villkor, berättar Martin Wästfelt.

Undantag från nattförbud

Det nya avtalet ger it-företag större flexibilitet, uppger TechSverige.

Arbetsgivarorganisationen pekar på att nattarbetsförbudet har avtalats bort, vilket innebär att det blir möjligt för företag att bedriva nattverksamhet. Det införs även en möjlighet för företag att flytta tidpunkten för lönerevisionen till ett annat datum än 1 april.

– Vi är nöjda med den ökade flexibilitet vi fått in i avtalet. Det nya avtalet innebär att företag med TechSveriges IT/tech-avtal nu får ett generellt undantag från nattarbetsförbudet i arbetstidslagen. Det möjliggör nattarbete, något som företag utan kollektivavtal inte har tillgång till. Det är också glädjande att vi fått igenom flexibilitet i datum för lönerevisionen, vilket varit efterfrågat, särskilt från bolag som ingår i en internationell koncern, säger Einar Humlin, förhandlingschef på TechSverige. 

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen