Statsministern bjuder in till partiledarsamtal om ryska hotet

2022 01 11

Magdalena Andersson (S) bjuder in partiledarna för att diskutera det ökade hotet mot Europa från Rysslands diktator Putin.

I dag inleds samtalen mellan USA och Ryssland avseende Västs oro för att Ryssland ska gå till fullskaligt anfall mot Ukraina och Sveriges statsminister har Rysslandshotet högt upp på sin nuvarande agenda.

Risk för rysk invasion

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg understryker att det finns risk för att Ryssland försöker invadera Ukraina och Putin har ställt en rad krav som bland annat innebär att han vill styra och diktera Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.

Ryska krav på Sverige

Bland annat kräver Rysslands diktator att Sverige, Finland, Ukraina och andra länder inte går med i Nato och han kräver även att Nato drar tillbaka sin trupper från Polen, Estland, Lettland, Litauen och övriga östländer som gått med i Nato efter 1997.

Återgång till kalla kriget

I praktiken innebär det att Ryssland ska återfå sin skräckstatus i östra Europa precis som under kalla kriget. Då Rysslands lista på åtta olika punkter betecknas som villkor för att mildra krisen runt Ukraina – samtidigt som alla redan på förhand inser att Nato kommer att säga nej – är det möjligt att utspelet är en taktik för att användas som orsak till att inom kort anfalla och invadera hela Ukraina befarar Nato.

Bekymmersamt enligt Andersson (S)

– Det är bekymmersamt att vi har ökade säkerhetspolitiska spänningar i vårt närområde. Jag har samtalat med Finlands president och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och vi har också haft nära kontakter med USA och flera andra EU-länder, säger Magdalena Andersson (S) till GP.

Inte förhandlingsbart

Precis som Nato och Finland ser hon Putinregimens krav som oacceptabla och betonar Sveriges rätt att på egen hand besluta sin säkerhetspolitik.

– Det är en del av den europeiska säkerhetsordningen, som inte är förhandlingsbar. Det är väldigt bra att det är en uppfattning som också delas av Nato och av de länder vi haft kontakt med, säger hon.

Bjuder in partiledarna

S-regeringen avser att bjuda in de andra partiledarna till samtal i den heta frågan om det ökade ryska hotet.

– Självklart kommer jag att samtala med partiledarna i den här frågan i närtid. Även utrikesministern och försvarsministern har varit tydliga med att de är naturligtvis intresserade av att föra dialog med riksdagens partier, säger Magdalena Andersson (S) till GP.

Samtalen ska ske i närtid.

Ukrainas 27 regioner

Ukraina har 44 miljoner invånare och består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de ryskstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

🔺 3 400 döda och 8 000 skadade civila

🔺 4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

🔺 5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland hävdar dock att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

USA:s president Joe Biden har tillsammans med Nato betonat att kraftfulla ekonomiska sanktioner och konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Den ryska diktatorn har ännu så länge svarat avvisande och hotfullt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet


JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Ett nytt besked från Donald Trump kan slå hårt mot europeiska konsumenter.

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen


JUST NU: Chockbilder från Ryssland – storskalig attack

2025 09 14

En av Rysslands största oljeanläggningar brinner efter en ukrainsk drönarattack.

En nattlig attack mot det strategiskt viktiga Kirishi-raffinaderiet i Leningrad oblast har utlöst stora bränder.

Explosionen ska ha orsakats av vrakdelar från nedskjutna drönare som fallit ner på raffinaderiets område och antänt en brand, enligt regionens guvernör Alexander Drozdenko, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryskt luftvärn har skjutit ner tre drönare i området kring Kirishi, säger Drozdenko.

Central roll

Det Kirishi-baserade raffinaderiet, även känt som Kirishinefteorgsintez (KINEF), är en av Rysslands största oljeanläggningar och ansvarar för cirka 6,4 procent av landets totala raffinaderikapacitet.

Oljeanläggningen vid Sankt Petersburg har en kapacitet att raffinera över 17 miljoner ton olja per år.

Anläggningen ägs av Surgutneftegaz och ligger över 80 mil från den ukrainska gränsen.

Bilder visar kraftig explosion

Videoklipp och bilder publicerade av den oberoende ryska kanalen Astra visar en kraftig explosion följd av höga lågor vid anläggningen.

Händelsen är ännu inte oberoende verifierad, uppger Kyiv Independent men uppgifterna följer en rad ukrainska angrepp mot rysk oljeinfrastruktur de senaste veckorna.

Ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) har tidigare pekat ut oljeanläggningar som legitima mål eftersom de “finansierar och driver Moskvas krigsmaskin”.

Slår mot energisystemet

Bara två dagar före attacken mot Kirishi slogs Rysslands största oljehamn i Primorsk tillfälligt ut efter en annan drönarattack.

– Varje gång Rysslands oljesektor slås ut, påverkas dess förmåga att föra kriget, säger en anonym källa inom SBU till Kyiv Independent.

Ukrainas intensifierade attacker mot ryska oljeanläggningar har redan orsakat driftstopp och bidragit till en bränslebrist i landet.

Analytiker menar att nattens angrepp ytterligare kan pressa den ryska energiförsörjningen och försvåra export.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen