– Sverige bör gå med i Nato och satsa på brigader i Dalarna och Östergötland

2022 01 10

Kristdemokraterna vill att Sverige gör stora satsningar på försvaret och ökar antalet värnpliktiga med hela 50 procent.

Det presenterar partiledare Ebba Busch och KD:s talesperson i försvarsfrågor, Mikael Oscarsson, som även är ledamot i Försvarsutskottet.

Stor uppladdning vid Ukrainas gräns

KD poängterar att det ryska hotet mot Europa är påtagligt.

– Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten. Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen, framhåller de båda kristdemokraterna i DN idag.

Direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik

– De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken, betonar KD.

Ökad risk för att Sverige dras med i krig

– Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat, summerar KD som även räknar upp beroendet av rysk gas  och allvarliga IT-incidenter som ofta kan spåras till Ryssland eller Kina som två negativa aspekter.

Folk och Försvar inleds idag

I dag inleds det årliga försvars- och säkerhetsmötet Folk och Försvar Rikskonferens 2022 som hållits varje år sedan 1946. Mötet som i vanliga fall samlar cirka 350 deltagare och 60–70 talare under tre dagar blir i år helt digital.

Kommande 10 åren

Folk och Försvar Rikskonferensen hålls i dag och i morgon och genomförs i Stockholm utan fysiska deltagare. Det är inför detta möte som Kristdemokraterna nu presenterar dokumentet Försvarspolitisk inriktning där partiet går ut med bland annat sju förslag som visar hur KD vill utveckla Sveriges totalförsvar de kommande 10 åren.

5 miljarder kronor per år

– Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Här är KD:s förslag för svenska försvaret.

1, Medlemskap i Nato

Säkerhet byggs tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i Sveriges del av världen. Ett medlemskap medför att Sverige fullt ut kan planera och öva tillsammans med grannländerna. Bara så kan Sverige skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2, Armén

Sverige bör öka antalet brigader från tre till fem med två nya kompletta brigader i Dalarna/Meller­sta Norrland respektive Öster­götland som är operativa 2035. Hemvärnet bör dessutom återföras till armén.

3, Marinen

Till 2030 bör dubbla besättningar skapas vid flottans fartyg. En ny sjöstridsflottilj på Västkusten och en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035 samt ytterligare en ubåt.

4, Flygvapnet

Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt beväpnas med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen från Ärna flygplats senast 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra.

5, Personalförsörjning

Rekrytering och utbildning av aktiva och reservofficerare samt färre avgångar av befintlig personal. ­Antalet värnpliktiga behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6, Samverkan med andra myndigheter

Försvarsmaktens helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon bör i högre grad användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

7, Cybersäkerhet

Dagens cybersäker­hetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande ­centret präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.

Frihet och demokrati

– Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle, avslutar Ebba Busch och Mikael Oscarsson sin text i DN i dag.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten


Larm om Ryssland – 25 procent av en hel bransch nära konkurs

2024 12 22

De ekonomiska utmaningarna fortsätter att slå mot Ryssland.

Tidigare har uppgifter kommit om att den ryska flygindustrin är i kris.

Nu ser det ut som att ytterligare en bransch har fått det mycket svårt.

Detta i samband med den höga inflationen och det höga ränteläget som för närvarande råder i Ryssland.

25 procent av branschen

Var fjärde ryskt köpcentrum uppges vara nära konkurs.

Detta uppger branschorganisationen för köpcentrum i Belarus, Ryssland och Kazakstan, rapporterar E24 och Kyiv Independent.

Prognosen kommer samtidigt som Ryssland står inför rekordhöga ränte- och inflationstakter i en pågående ekonomisk kris.

Flera bidragande faktorer

Det finns flera faktorer som bidrar till krisen i branschen.

Bland annat har det att göra med att stora utländska företag lämnade landet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, stigande driftskostnader och ökad konkurrens från marknadsplatser på nätet.

En betydande ökning av räntorna på kommersiella lån, som drivits på av centralbankens politik, har förvärrat de finansiella svårigheterna.

Ambassader skadade

Samtidigt som den ryska ekonomin står inför utmaningar så fortsätter Vladimir Putin att bomba ukrainsk mark.

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War har flera ambassader skadats i samband med nya ryska attacker.

Iskander och nordkoreanskt

ISW förklarar.

– Ryska ballistiska missiler skadade flera ambassader i centrala Kiev på morgonen den 20 december.

– Det ukrainska flygvapnet rapporterade att ryska styrkor avfyrade fem ballistiska robotar av typen Iskander-M/Nordkoreansk KN-23 mot Kyiv City på morgonen den 20 december och att ukrainska styrkor sköt ned alla fem, men att missilrester skadade infrastruktur i Kyiv City och orsakade civila dödsfall.

Det ukrainska utrikesministeriets talesperson Heorhiy Tykhyi uppgav att den ryska missilattacken skadade flera ambassader i en och samma byggnad, inklusive ambassaderna för Albanien, Argentina, Montenegro, Nordmakedonien, Palestina och Portugal.

Foto: T. Mossholder resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Butikskedja vill öppna 400 butiker – för att utmana Coop och Ica

2024 12 21

Butikskedjan 24sju har som mål att nå upp till 500 obemannade butiker.

Under en längre tid har klagomål framförts gällande Sveriges “monopolliknande” livsmedelssituation.

Coop, Ica och Axfood har enorma marknadsandelar och det uppmärksammades inte minst i samband med inflationen som varit ett stort problem på senare år.

Nu vill butikskedjan 24sju ge sig in i matchen, rapporterar Dagens Nyheter.

Vill nå 500

I dagsläget har 24sju 100 obemannade butiker runt om i landet.

Målsättningen är dock betydligt högre än så - inom fem år ska man nå upp till 500 butiker.

Profilen Joakim Assarsson förklarar att 24sju i mångt och mycket grundas på digitala lösningar.

– Det senaste som vi lagt till finns i några butiker i Göteborg. Där använder vi AI vid ingången för att analysera dem som kommer in i butiken, säger han till DN.

Runt om i landet

I dagsläget har 24sju 100 butiker runt om i landet.

Bland annat finns de obemannade butikerna i Värnamo, Norrköping, Göteborg, Nyköping, Katrineholm, Malmö, Mora och Östersund.

Assarsson framhåller att butikskedjan ska vara enkel och smidig framförallt.

– Det ska vara så smidigt som möjligt för butiksdriften och för konsumenterna.

Enda du behöver

Smidigheten upprepas via 24sjus hemsida - där man understryker att det inte behövs mycket för att göra sina inköp via de obemannade butikerna.

– 24 SJU Snabbköp är matbutiken som alltid finns där för dig. Obemannad Matbutik med stort utbud och superlätt att handla i. Det enda du behöver är BankID och bankkort eller Swish.

Har riktat kritik

Utöver missnöjet hos gemene man har även Konkurrensverket varit kritisk mot den rådande situationen i livsmedelsbranschen - detta då den bristande konkurrensen kan leda till högre priser för konsumenterna.

– I genomlysningen av livsmedelsbranschen konstaterar Konkurrensverket att det i flera avseenden finns bristande konkurrens i livsmedelskedjan, framhåller myndigheten.

– För konsumenterna innebär den bristande konkurrensen att de betalar mer för många livsmedel än vad de skulle behöva göra.

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen