”Extremt läge” – hushållen varnas för skräckhöjning

2025 04 01

Hushållen varnas nu för en extrem ökning av utgifterna som kommer att överraska negativt.

Många hushåll har drabbats hårt av den senaste tidens inflation, och en del har svårt att få privatekonomin att gå ihop.

Nu kommer en varning om ännu en chockhöjning av matpriserna.

”Kommer överraska starkt negativt”

I januari och februari har matpriserna skjutit i höjden.

Men inflationssiffran för mars ser ut att bli ännu värre och kan komma att chocka många, rapporterar Dagligvarunytt.

– Den kommer att överraska starkt negativt, säger Willian Lindquist, analytiker på Svensk Handels analys- och konsultbolag HUI Research, till tidningen.

I januari steg priserna på livsmedel med 2,2 procent jämfört med samma månad förra året, enligt SCB, och i februari var siffran ännu högre – 3,9 procent.

Men i mars kan det bli rena skräckhöjningen, spår HUI Research.

De tror att siffran kan landa på 6,5 procent. Det beror bland annat på att vi lever i oroliga tider.

– Geopolitiska läget är extremt bekymmersamt. Effekterna av klimatförändringar och störningar i handelsflöden trycker också upp priserna, säger William Lindquist till tidningen.

Försvarar matjättarna

Det rör sig dock inte om någon prognos utan om teoretiska bedömningar av utvecklingen.

SCB:s snabb-KPI kommer nu på fredag, och den 11 april kommer den slutgiltiga inflationssiffran, enligt DI.

Om HUI Research får rätt i sin bedömning så lär den redan livliga debatten om matpriserna få ny fart.

Många konsumenter har riktat sin ilska mot de så kallade ”matjättarna”, såsom Ica, Axfood och Coop, vilket bland annat har fått vissa svenskar att bojkotta de stora matbutikkedjorna.

Denna reaktion har dock även mött kritik, inte bara från livsmedelsbutikerna själva.

Nyligen gick exempelvis Länsförsäkringar ut och försvarade ”matjättarna” i samband med att man presenterade en stor kartläggning av prisutvecklingen för livsmedel i Sverige och i Europa.

– Vår jämförelse visar att frågan om de svenska matpriserna är komplex. Beskrivningen om att prisökningarna i första hand beror på inhemska faktorer såsom bristande konkurrens eller att matjättarna "passar på" att driva upp priserna är missvisande, sade Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, och tillade:

– Nog för att bristande konkurrens kan bidra till att förvärra problemet, men vi måste bredda perspektivet. Vi ser alltså liknande prisökningar i övriga Europa och det följer på internationellt stigande priser på livsmedel.

LÄS OCKSÅ: SVENSK BANK: Därför ökar matpriserna- många har helt fel

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen