USA:s hälsominister varnar för vanlig matvara: “Ni blir förgiftade”

2025 03 31

USA:s hälsominister Robert F Kennedy Jr har väckt rubriker både före och efter han tillträdde i Donald Trumps regering i januari.

RFK Jr har bland annat stått för uppmärksammade varningar för populära livsmedel. Till exempel vegetabiliskt fett, som raps- eller solrosolja.

Oljorna förekommer ofta i såväl snabbmat som husmanskost och har använts frekvent sedan 1950-talet, inte minst i Sverige.

Men enligt RFK Jr “förgiftas" folk "omedvetet" av produkter som dessa och ministern har uppmanat att istället återgå till “traditionella” fetter som smör och ister.

– Vi sviker våra barn genom att låta [livsmedels]industrin förgifta dem, sade han exempelvis inför USA-valet i november enligt BBC.

Granskat ministerns påstående

Nu har den brittiska tidningen The Guardian granskat hälsoministerns påståenden.

Tom Sanders, professor emeritus vid King’s College London, har ägnat karriären åt att forska om fett och hälsa i mat. Han avfärdar varningarna om vegetabiliskt fett som “enbart rykten".

– De är inte baserade på någon bra forskning alls, säger han till tidningen.

"Slutprodukten säker"

I produktionsmetoden används normalt lösningsmedlet hexan för att extrahera oljan från växten.

Att hexan är ett giftigt ämne är korrekt, men det avlägsnas i princip helt från slutprodukten under bearbetningen. I EU tillåts enbart maxgränsen på en milligram per kilo.

– Slutprodukten är enligt min mening väldigt säker att äta, säger Sarah Berry, professor i näringsvetenskap vid samma lärosäte.

Färre dödsfall

Ett annat argument som framförs av kritiker är att oljorna skulle vara “inflammatoriska”.

Men den anklagelsen bygger på ett missförstånd i vetenskapen om effekten av omega 6-fettsyror och omega-3 , menar Sarah Berry.

Och enligt Tom Sanders beror mycket av nedgången i hjärt-kärlsjukdomar faktiskt på ökad konsumtion av vegetabiliska oljor.

– Vår studie fann att högre intag av smör var associerat med ökade dödsfall av alla orsaker och cancer, medan högre intag av växtbaserade oljor var associerat med lägre dödsfall av alla orsaker, cancer och hjärt-kärlsjukdomar, säger Yu Zhang, forskare vid Harvard TH Chan School of Public Health och huvudförfattare till en studie som följde 200 000 vuxna konsumenter.

"Mest hatade forskaren i USA"

Sarah Berry säger att hennes uttalanden om vegetabiliska oljor har orsakat stor uppmärksamhet. Efter att ha medverkat i en podcast om ämnet fick hon ta emot hatbrev och höra att hon är “den mest hatade forskaren i USA”.

– Det kom nästan till den punkt då jag skulle sluta prata om ämnet så att jag inte behövde utsättas för sådana hemska kommentarer och elakheter. Men sedan tänkte jag, det är precis vad de vill. De vill stänga ner de verkliga bevisen, så det bara uppmuntrade mig att tala ut om det ännu mer.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen