Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Betesrätten ska slopas i Sverige.

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


17 SEP 2025

UPPGIFTER: Stor plan för att knäcka Ungern

2025 09 26

EU uppges ha en plan för att finta bort Ungern.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán sätter ofta käppar i hjulen för EU-beslut som han inte gillar.

Det handlar inte minst om beslut som rör EU:s stöd till Ukraina och sanktioner mot Putins Ryssland.

Men nu uppges Bryssel ha en plan för att manövrera ut Ungern.

Kan finta bort Ungern

Inom EU finns det planer på att använda frysta ryska tillgångar för att ge ett ”skadeståndslån” till Ukraina, rapporterar Politico.

Men Viktor Orbán står i vägen för planerna.

EU:s juridiska experter hoppas dock på att hitta juridiska kryphål – så att man kan isolera Ungern och fatta beslut utan deras medverkan.

Att beslagta ryska tillgångar och låna ut dem till Ukraina kräver enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer, vilket innebär att den mest Putinvänlige ledaren, Orbán, kan lägga in sitt veto.

Men nu undersöker Bryssel nya tolkningar som skulle göra det möjligt att fatta beslut med kvalificerad majoritet istället för enhällighet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

Vill göra ny tolkning

Enligt fyra källor till tidningen hoppas EU-kommissionen att kunna basera agerandet på några slutsatser som alla EU-ledare kom överens om och gjorde ett gemensamt uttalande om i december förra året. Även Orbán var med på överenskommelsen.

– Rysslands tillgångar bör förbli orörliga tills Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av detta krig, hette det i uttalandet.

Det har tolkats som att tillgångarna ska vara frysta medan räntorna kan användas.

Nu vill EU-kommissionen dock göra en ny tolkning där man menar att det räcker med en kvalificerad majoritet för att ändra reglerna.

Det skulle dock kräva att man får med sig de flesta andra länder förutom Ungern.

– Detta skulle kräva en politisk överenskommelse på hög nivå av alla eller de flesta stats- och regeringschefer, uppger kommissionen, enligt tidningen.

Befinner sig ”i gråzonen”

Att få med sig andra länder i beslutet väntas bli svårt. Bland annat Slovakien har ibland intagit en mer Putinvänlig hållning, medan flera andra länder vill vara försiktiga av andra skäl.

Diskussionerna om lånet väntas fortsätta när EU:s stats- och regeringschefer träffas i Köpenhamn nästa vecka. Ett formellt beslut kan komma att fattas i oktober.

– Målet i Köpenhamn är att samla tillräckligt med stöd från andra länder för att isolera Orbán, säger en EU-diplomat, som emellertid medger att EU befinner sig ”i gråzonen" med det förslag man nu försöker få igenom, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: "Ni har förklarat krig"

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024

Text: Redaktionen


JUST NU: Zelenskyj vädjar till Trump – ”Behöver en sak”

2025 09 26

Zelenskyj vädjar till Trump om en sak som han menar kan tvinga Putin till fredssamtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade sin amerikanska kollega Donald Trump i anslutning till FN:s generalförsamling i New York på tisdagen.

I samband med det har Zelenskyj bett Trump om ett vapen som han menar kan tvinga Putin till förhandlingsbordet.

Vädjar till Trump

På onsdagen bekräftade Zelenskyj att han bett om ett vapensystem som kan sätta maximal press på Putin – kanske utan att Ukraina ens behöver använda det, rapporterar Axios. Zelenskyj sade dock inte vilket vapensystem det rörde sig om.

En ukrainsk källa uppger dock att det handlar om Tomahawk-robotar, enligt tidningen.

Zelenskyj ska alltså ha bett om långdistansrobotar av typ Tomahawk i samband med mötet med Trump.

Det handlar om robotar som har en räckvidd på upp till 2 500 kilometer och kan bära en stridsspets på 450 kilo, även i form av en klusterbomb, rapporterar Svenska Yle.

Med den roboten kan man i teorin nå exempelvis militärbaser i Murmansk, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

”Vi behöver en sak”

Volodymyr Zelenskyj anser enligt uppgift att Putin skulle tvingas till fredsförhandlingar om Ukraina hade tillgång till Tomahawk-robotar.

På onsdagen fick Zelenskyj en fråga om vilken enskild sak Donald Trump kan göra för att hjälpa Ukraina att vinna kriget.

– Jag tror att president Trump vet. Jag sade till honom igår vad vi behöver, en sak, sade Zelenskyj, utan att uttryckligen nämna Tomahawk-robotar, enligt Axios.

– Förresten, vi behöver det, men det betyder inte att vi kommer att använda det. För om vi får det, tror jag att det blir ytterligare press på Putin att sätta sig ned och samtala, tillade den ukrainska presidenten.

Har fått nej tidigare

Det är dock oklart hur Donald Trump ställer sig till Zelenskyjs begäran. ”Vi ska jobba på det”, uppges Trump ha svarat, utan att ge något tydligare besked.

Ukraina har vid ett flertal tillfällen bett USA om Tomahawk-robotar. USA:s tidigare president Joe Biden sade nej till denna begäran av rädsla för en eskalering av kriget.

Även Trump har tidigare sagt nej till Ukrainas begäran.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: ”Ni har förklarat krig”

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen