SVENSK BANK: Därför ökar matpriserna – många har helt fel

2025 03 26

Livsmedelspriserna fortsätter att stiga i Sverige.

Kritiker anklagar de stora matjättarna – Ica, Axfood, och Coop – för att passa på att höja priserna samtidigt som de gör stora vinster.

Men teorin stämmer inte.

Det framhåller Länsförsäkringar i en stor kartläggning av prisutvecklingen för livsmedel i Sverige och Europa.

– Vår jämförelse visar att frågan om de svenska matpriserna är komplex. Beskrivningen om att prisökningarna i första hand beror på inhemska faktorer såsom bristande konkurrens eller att matjättarna "passar på" att driva upp priserna är missvisande, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, och tillägger:

– Nog för att bristande konkurrens kan bidra till att förvärra problemet, men vi måste bredda perspektivet. Vi ser alltså liknande prisökningar i övriga Europa och det följer på internationellt stigande priser på livsmedel.

Förklaringen: Därför stiger matpriserna

Enligt Länsförsäkringars analys finns det en bidragande orsak till att matpriserna fortsätter att stiga.

Den främsta förklaringen är att de internationella livsmedelspriserna började stiga för ungefär ett år sedan. De har sedan dess gått upp med drygt 12 procent samtidigt som den svenska matkassen har blivit nästan 4 procent dyrare.

– Mönstret den här gången påminner faktiskt om hur det såg ut för tre år sedan. Efter pandemin steg priserna på världsmarknaden våldsamt, vilket påverkade priserna i svenska butiker med några månaders eftersläpning. Samma sak sker nu fast i avsevärt mindre skala, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:

– Vi ser nästan identiska prisökningar i Sverige och på kontinenten. Under de senaste fem åren har svenska matpriser stigit med 32 procent, medan de har ökat 31 procent i euroområdet. Även under 2022 då priserna sköt i höjden, var det ingen skillnad mellan Sverige och övriga Europa.

Vidare fastslår chefekonomen att matpriserna numera ökar i en långsammare takt, men att höjningarna slår hårt mot hushållen.

– Prisuppgången på senare tid är än så länge betydligt mindre än under 2022, då matpriserna steg totalt 22 procent. Men den här gången stiger priserna från en högre nivå, vilket sätter förnyad press på hushållens plånböcker.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen