Forskare larmar för populära snuset – “Omedelbart stopp”

2025 03 25

Patienter dyker upp med nya, ovanliga skador i tandköttet.

Samtidigt brukar unga svenskar mer vitt snus än någonsin tidigare, enligt en färsk undersökning.

“Omedelbart snusstopp”

Gita Gale är disputerad specialisttandläkare och en av forskarna bakom en ny studie om vitt snus på Göteborgs universitet – och hon tycker inte om det hon sett hittills.

– Vi är mer oroliga för de här förändringarna. De ser helt annorlunda ut, med rodnad och uttunnad slemhinna. Vävnadsprover har visat på kraftig inflammation och vi rekommenderar omedelbart snusstopp när man har besvär eller ser förändringar, säger Gita Gale i ett uttalande via Göteborgs universitet.

Svårläkta förändringar

Vissa användare av vitt snus upplever väldig smärta och får tydliga rödfärgade förändringar i tandköttet.

Dessa symptom liknar inte alls dem som vanligtvis rapporteras av de som använder traditionellt snus. Då blir slemhinnan snarare oftast veckad, och får en vit förtjockning där snusprillan läggs in.

Såren som uppstår vid brukande av vitt snus verkar också vara mer svårläkta, enligt Gale.

Hos användare av vanligt snus återställs tandköttet oftast efter några veckor, men för de som brukar vitt snus kan förändringarna bli kvar i månader – och i vissa fall uppemot något år.

“Är skrämmande”

Brukandet av vitt snus är också väldigt utbrett, sett till hur lite det har forskats om produkten.

I en helt färsk undersökning från Göteborgs universitet uppger var fjärde person i åldrarna 16-29 år att de regelbundet använder vitt snus. Hos kvinnor är siffran något högre, på 27 procent.

– Bruket av vitt snus bland framför allt ungdomar är skrämmande stort med tanke på hur lite vi vet om konsekvenserna av användandet på lång sikt, säger Gale.

Studien om vitt snus beräknas pågå i fem år.

Foto: D. Brown

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen