Matjättarnas glädje – bojkotten ett fiasko

2025 03 24

Matbojkotten under vecka tolv hade enbart en liten – eller ingen – påverkan på försäljningen, enligt matjättar som Ica och Coop.

Under den förra veckan valde många svenskar att bojkotta de svenska matjättarna i en protest mot de skenande livsmedelspriserna i landet.

Bojkotten verkar dock inte ha nått önskad effekt. 

Nu uppger nämligen matjättar som Coop och Ica att man enbart sett en svag försäljningsnedgång i sina butiker – eller inte märkt av något över huvud taget. Detta enligt SR.

Ökade försäljningen

Enligt Ica är skillnaden stor mellan olika butiker. Några har sett en viss effekt på sin försäljning, medan andra inte alls påverkats.

Vissa Ica-butiker såg till och med en ökad försäljning under vecka tolv.

Dock flaggar man för att bojkotten kan ha bidragit till andra ökade utgifter.

– Bojkotter leder till ett ökat matsvinn, som höjer butikernas kostnader, uppger Ica för radiokanalen.

Coop: Svårt att jämföra 

Samtidigt meddelar Coop att de såg en svag nedgång i sin försäljning om man jämför med samma vecka förra året.

En svår jämförelse, eftersom vecka tolv förra året var veckan före påsk – en vanligtvis stark försäljningsvecka, uppger Coop för SR.

Lidl: Ingen negativ påverkan

Inte heller den tyska lågprismatjätten Lidl verkar ha märkt av bojkotten i sina svenska butiker.

– Bojkotten har inte haft någon negativ påverkan på vår försäljning. Eftersom vårt löfte är att erbjuda högsta kvalitet till branschens bästa pris så tror och hoppas vi att våra kunder kommer att fortsätta vilja handla sin mat hos oss, uppger Lidl för TV4.

Höll matprismöte

Under den förra veckan höll finansminister Elisabeth Svantesson (M) ett så kallat “matprismöte” mellan matjättarna Ica, Coop och Axfood och regeringsrepresentanter, i syfte att motverka de skenande matpriserna.

Trots att regeringen inte kom med några egna förslag för att motverka prishöjningarna var Icas vd Eric Lundberg nöjd med mötet.

– Vi ska kunna ha en fortsatt positiv dialog tillsammans, där vi kan jobba tillsammans för att påverka den här utvecklingen framåt, sade Eric Lundberg till Expressen.

Foto: Regeringskansliet (bilden är ett montage)

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen