Vill se mängder av lågprisbutiker – ”Skapa ett snabbspår”

2025 03 22

Nu föreslås ett ”snabbspår” för att betydligt fler lågprisbutiker ska kunna etablera sig.

De höga matpriserna har vållat stor debatt den senaste tiden.

Detta inte minst i samband med bojkotten av de så kallade ”matjättarna” som har väckt reaktioner både för och emot initiativet.

Nu kommer förslag om ett ”snabbspår” för att göra det lättare för lågprisbutiker att etablera sig.

”Vill skapa ett snabbspår”

Det är Moderaterna i Stockholms stad som vill göra det betydligt lättare att etablera lågprisbutiker, rapporterar SVT.

– Vi vill skapa ett snabbspår för den typen av butiker. När vi ser att konkurrensen är dålig ska vi snabbt kunna ändra detaljplaner så vi får in ett bredare utbud, säger oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M) till kanalen.

Intresset för lågprisbutiker är stort bland svenska folket, och har ökat betydligt i takt med att inflationen stigit.

Samtidigt är det ibland krångligt att etablera nya butiker och konkurrera med jättar som Ica och Axfood, som dominerar marknaden.

”Ingen skulle vägra en skobutik att öppna”

Lågpriskedjor som Willys har velat öppna butiker på många fler platser runt om i Sverige, men har hindrats av kommunerna, rapporterade DN i december 2024.

En granskning från Konkurrensverket av statistik från 2022 visade att det då fanns över 100 kommuner i Sverige som saknade lågprisbutiker.

Konkurrensverket menar att runt en miljon svenskar saknar tillgång till lågprisalternativ. Samtidigt uttrycker lågpriskedjor frustration över svårigheten att få öppna butik.

– Ingen skulle få för sig att vägra en skobutik att öppna, men mataffärer kan man stoppa utan tydliga skäl, sade Willys etableringschef Heinz Möller till tidningen i december.

Och nu föreslår alltså Moderaterna i Stockholm att man bör skapa ett ”snabbspår” för lågprisbutiker.

”Har inte tid att vänta”

I Sverige har vi en låg andel lågprisbutiker jämfört med andra länder i Europa, rapporterar kanalen.

Att starta ny livsmedelsbutik kan idag vara krångligt, bland annat för att det innebär att kommunen kan behöva ändra i detaljplanen, vilket kan ta flera år.

Moderaterna i Stockholm menar alltså att detta måste ändras och att man måste skapa ett snabbspår för att få igång etableringen av nya lågprisbutiker.

– På många platser i Stockholm finns det bara en enskild matbutik, det innebär att du inte har den här prispressen som behövs. Vi måste börja få in fler matbutiker nu, vi har inte tid att vänta, säger Dennis Wedin (M) till kanalen.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


LARMET: Swedbank bryter stort löfte – gör tvärtom

2025 10 02

Swedbank får skarp kritik.

Storbanken anklagas för att använda svenska sparpengar till en högst kontroversiell investering.

Det handlar om Weda Bay-gruvan på den indonesiska ön Halmahera som bland annat ägs av franska bolaget Eramet, som i sin tur uteslutits av Norges statliga oljefond.

På grund av en oacceptabel risk att företaget bidrar till, eller självt ansvarar för, allvarliga miljöskador och allvarliga kränkningar av okontaktade ursprungsbefolkningars mänskliga rättigheter, skriver fondens etikråd i ett uttalande.

Bedöms bryta löfte: "Anmärkningsvärt"

Den senaste tiden har storbanker som SEB och Handelsbanken sålt av sina innehav i bolagen som äger Weda Bay-gruvan.

Swedbank gör dock tvärtom, rapporterar DN.

Banken har fördubblat sitt innehav i franska Eramet under årets första månader, vilket nu uppgår till 52 miljoner kronor.

– Det är anmärkningsvärt att svenska sparpengar stödjer ett så problematiskt gruvprojekt. Särskilt när det sker genom fonder som har lovat att ta extra hänsyn till hållbarhet, säger Jakob König som är sakkunnig på Fair Finance Guide, till tidningen.

Swedbank: målen kontrollerade

Jakob König påpekar att bankerna bör “flytta sina investeringar” om företagen inte accepterar de krav som ställs på dem. Agerar man inte legitimeras verksamheten, menar König.

Även Skandia pekas ut i sammanhanget och ska ha investerat 36 miljoner kronor i Eramet.

Swedbank själva menar dock att det franska bolagets hållbarhetsmål har kontrollerats.

– Vi har tagit del av de uppgifter ni framfört jämte det norska etikrådets beslut och kommer beakta det i vår analys och dialog framgent med bolaget, framhåller Pia Gisgård, chef för hållbarhet och ägarstyrning på Swedbank Robur, till DN.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Rådet: "Otillräckligt"

På sin hemsida menar Swedbank att banken “jobbar för en hållbar utveckling genom att främja social, etisk, miljömässig och ekonomisk hållbarhet”.

– När du får rådgivning om hur du ska spara kan du vara säker på att vi bara väljer fonder som följer FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. De ska också ha antagit en klimatpolicy och välja bort investeringar i bolag som bryter mot internationella normer och konventioner, påstår Swedbank.

Det norska etikrådets rekommendation om uteslutning av Eramet ligger kvar.

Rådet anser att de åtgärder som Eramet och WBN (Weda Bay Nickel Joint venture, red. anm.) har genomfört för att mildra effekterna av förlusten av stora områden intakt regnskog på grund av gruvdrift är otillräckliga för att förhindra allvarliga miljöskador och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.

LÄS MER: Storbank sänker sparräntan

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Klartecken från USA – Moskva inom räckhåll

2025 10 02

USA har svängt.

För första gången har Trumpregeringen gett grönt ljus till att börja förse Ukraina med underrättelseinformation som möjliggör långdistansattacker mot Ryssland.

Det innebär att Ukraina får betydligt bättre förutsättningar för att slå till mot rysk energiinfrastruktur långt in i landet, rapporterar Wall Street Journal och Reuters.

Amerikanerna uppges även uppmana Natoallierade att ge motsvarande stöd till Ukraina.

– Vi väntar på skriftlig vägledning från Vita huset innan vi delar med oss av nödvändiga underrättelser, säger en amerikansk tjänsteman till WSJ.

Moskva inom räckhåll

I mars uppgavs att USA slutade dela underrättelseinformation till Ukraina.

Det nya beskedet skulle dock göra det möjligt för ukrainska militären att slå till mot raffinaderier, rörledningar, kraftverk och annan infrastruktur som ligger långt in på ryskt territorium.

Syftet är att fortsätta försvaga Rysslands redan sköra ekonomi.

Vita huset har än så länge inte bekräftat uppgifterna, som kommer kort efter att Donald Trump tvärvänt och hävdat att Ukraina kan återta allt sitt land som ockuperats av Ryssland.

Det är dessutom enbart några dagar sedan vicepresident JD Vance uppgav att USA överväger att säga ja till Ukrainas begäran om Tomahawks – robotar med en räckvidd på 2 500 kilometer.

Kombinationen av Tomahawks och amerikansk underrättelsetjänst innebär att missilerna därmed har potential att slå mot Moskva och större delen av västra Ryssland om de avfyras från Ukraina.

Vi tittar verkligen på ett antal förfrågningar från européerna, sade Vance till Fox i helgen.

LÄS MER: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än Ukraina

"Dags för Ukraina att agera"

Enligt Trump är den ryska befolkningen i storstäderna omedvetna om landets katastrofala ekonomi, men när krisen når befolkningen i Moskva och Sankt Petersburg kan Ukraina vinna kriget, menar presidenten.

– Putin och Ryssland har STORA ekonomiska problem, och det är dags för Ukraina att agera. Hur som helst önskar jag båda länderna lycka till, framhöll Trump på Truth Social förra veckan.

LÄS OCKSÅ: Ilsken folksamling utanför Putins kontor

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen