Stort larm om Guldfågeln – “fruktansvärt”

2025 03 21

Tre svenska kycklingjättar anklagas för omfattande brister i sina respektive verksamheter.

En av de utpekade aktörerna är Guldfågeln, ett av Sveriges ledande företag när det gäller svenskproducerad kyckling.

Bakom kritiken står djurrättsorganisationen Djurens Rätt som idag publicerar en ny rapport om “systematiska brister” och “hemlighetsmakeri” i slakterierna.

"Gör ont att läsa"

Organisationen har undersökt 471 kontrollrapporter mellan 2021 och 2023 från Sveriges fyra största kycklingslakterier.

– I Djurens Rätts rapport finns otaliga exempel på när kycklingar transporteras med smärta och sjukdom, och de slaktas hungriga och törstiga, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.   

– Det gör ont att läsa och det blir allt tydligare att de storskaliga kycklingfabrikerna inte klarar av att leva upp till det djurskydd som lagen kräver, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.   

"Fruktansvärt"

Guldfågeln står tillsammans med Kronfågel och Atria för 95 procent av Sveriges kycklingproduktion.

Enligt Djurens Rätt har det inte heller skett några betydande förbättringar efter de skandalrubriker som florerade 2021-2022. Andelen brister ligger på 80 procent av alla kontrollrapporter.

– Vad som är värt att komma ihåg är också att vår kartläggning endast visar de brister som har upptäckts. Det höga slakttempot gör att mycket sker i det dolda då det är omöjligt för myndigheter att kontrollera djurskyddet på individnivå, säger Camilla Bergvall.

Hon får medhåll av Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt och rapportens huvudsakliga författare.

– Att ha läst kontrollrapporter med liknande djurskyddsbrister tre år i rad har varit fruktansvärt. Kycklingar kan lida och påverkas extremt negativt av att transporteras när de är skadade eller av att vara utan foder. Djurens Rätts rapport visar att de största kycklingfabrikerna inte verkar kunna följa djurskyddslagen och att det behövs en systemförändring, säger hon.

Kronfågel: Kycklingarna ska må bra

Kycklingproducenterna har inte uttryckligen svarat på kritiken från Djurens Rätt.

Efter en granskning i december 2023 såg dock Kronfågel över sina rutiner. Företagets dåvarande vd Fredrik Strømmen, förra månaden ersatt av Sofia Hyléen Toresson, kopplade missförhållandena till ett tidigare produktionsstopp under 2023.

– Här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, sade han till TV4 vid tillfället.

Förra veckan gav företaget även besked om flera nya hållbarhetsinitiativ, bland annat investeringar i kläckeriet för bättre resurseffektivitet och djurvälfärd.

Liknande besked från Guldfågeln

På sin hemsida skriver Kronfågel att företagets utgångspunkt är att alla kycklingar ska må bra, ”från kläckning till slakt”.

Liknande besked ger Guldfågeln i sina kommunikationer.

Enligt företaget är man noga med att följa Svensk Fågels djuromsorgsprogram när det gäller hanteringen av djur som ska slaktas.

Vidare uppger Guldfågeln att kycklingarna har det bra under sin uppväxt. Guldfågeln framhåller att djuren är placerade i ”stora luftiga hallar” där de kan ”sprätta fritt på en bädd av kutterspån”.

– Under kycklingarnas uppväxt sätts deras välmående i främsta rummet i hela vår värdekedja. Om kycklingarna har det bra kan vi producera högkvalitativa och säkra produkter med gott samvete, skriver Guldfågeln.

Gett resultat

När det gäller Atria installerade koncernen ny utrustning hösten 2022 med en stalldator som bland  annat övervakar tillförsel av vatten och foder samt värme och ventilation.

Enligt Atria har det gett resultat.

– Kycklingarna har en god tillväxt och generellt bättre hälsa, det kan vi se på alla våra KPI:er som stalldatorn hjälper oss mäta och hur vi förhåller oss till dem. Just nu är majoriteten av våra KPI:er gröna, vi mäter allt från temperatur och fuktighet i stallarna till hur mycket foder och vatten som går åt per fågel, framhöll Rasmus Sunesson, arbetsledare för Atrias kycklinguppfödning i Sölvesborg, i somras.

– Jag säger som jag sa senast; jag är stolt över hur vi tar hand om våra kycklingar, tillade han.

Foto: C. Sanchez/Guldfågeln

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen