Dramatisk förändring av elpriset – inte hänt på fyra år

2025 03 19

Våren är på ingång.

Då väntas elpriserna sjunka drastiskt.

Enligt elbolaget Bixia står Sverige inför den billigaste våren på fyra år – inte sedan 2021 har så låga priser setts under våren.

I snitt handlar det om 40 procents lägre elpriser under mars-april jämfört med förra året, enligt prognosen.

Skälet är höga vattennivåer i magasinen och varmare väder.

– Den starka hydrologiska balansen gör att vårens elpriser ser ut att bli riktigt låga och vi förväntar oss att de håller sig på en låg nivå även över sommaren och en bit in på hösten, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia, i en kommentar till vårprognosen.

Periodvisa toppar

När vädret blir mildare minskar också elförbrukningen. Det i kombination med de höga vattennivåerna ger ett överskott av el, vilket är förklaringen till den förväntade prisskillnaden.

Det kan dock komma tillfällen när priserna tillfälligt sticker iväg.

– Det ostadiga aprilvädret, som tog fart redan i mars, kommer att orsaka kortare perioder av prisvariationer med toppar och dalar. Att polarvirveln försvagas just nu gör att vi kan få viss kyla i april, men ännu oklart hur länge, säger Johan Sigvardsson.

Sannolikt lågt hela året

Enligt Bixia finns det stora förhoppningar om att de låga elpriserna håller i sig under hela året.

Varken oroligheterna i världen eller risken att elpriserna påverkar den svenska inflationen bedöms särskilt stora.

– Generellt sett får oroligheter och handelstullar priser att stiga. Men våra extremt välfyllda vattenmagasin och starka energibalans uppe i Norden gör att vi distanserar oss från omvärldens priser. Ökningen av förnybar energi håller också emot. Men när det väl vänder och det inte är lika blött längre, kommer elpriserna att gå upp, säger Johan Sigvardsson.

– Om inte sommaren blir väldigt varm och torr har vi troligtvis låga priser merparten av tiden 2025.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

JUST NU: Besked om miljonvinst lurade hundratusentals

2025 06 28

På fredagskvällen fick hundratusentals människor i Norge ett glädjebesked från Eurojackpot.

Enligt ett meddelande hade de vunnit miljonsummor.

Men uppgifterna var helt felaktiga – och har gjort många väldigt besvikna.

Flera blev glada och firade

Tipsbolaget Norsk Tipping bekräftar att ett stort antal personer har fått ett felaktigt meddelande om miljonvinst, rapporterar NRK.

Det felaktiga beskedet berodde på ett räknefel. Det angivna prisbeloppet var 10 000 gånger för högt, vilket berodde på ett manuellt fel och den mänskliga faktorn.

Flera personer hann bli glada och börja fira sin miljonvinst innan de fick veta att meddelandet var felaktigt.

– Man kan tänka mycket på en kvart. 1,2 miljoner är mycket pengar när man är mitt uppe i ett renoveringsprojekt, säger Elise Dalen på Herøy, som trodde att hon hade vunnit.

Hon insåg felet när hon såg att den högsta vinsten uppgavs vara 76 miljarder.

Även Theo Aasland Valen berättar att han fick meddelande om att han hade vunnit.

– Vi blev otroligt glada när vi fick beskedet att vi hade vunnit ett stort pris, säger han.

Han och hans grupp av vänner som spelar tillsammans trodde att de hade vunnit 1,2 miljoner, och stämningen blev ”vild”, berättar han.

– Vi var helt fast och tänkte att nu har dagen äntligen kommit, säger han till kanalen.

Sedan insåg även han och hans vänner att uppgifterna inte stämde.

Regeringen ryter till

Enligt uppgifter kan det handla om hela 400 000 personer som fått felaktiga besked om miljonvinster.

Norsk Tipping ber om ursäkt för det inträffade.

– Vi ber uppriktigt om ursäkt. Det har skett ett beräkningsfel i samband med omräkningen från euro till norska kronor, säger VD Tonje Sagstuen till kanalen.

Norsk Tipping får dock hård kritik till och med från den norska regeringen.

– Oacceptabelt, säger Norges kulturminister Lubna Jaffery, enligt kanalen.

– Hela vår spelmodell bygger på förtroende och att vi kan lita på Norsk Tipping. Därför är det som hände ikväll helt oacceptabelt, och vi har kommunicerat detta till Norsk Tipping, säger ministern till kanalen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen