24 januari 2026

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 19

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att en majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Blankt nej – nytt besked i regeringsfrågan

2026 09 18

Oppositionen har vunnit valet.

Nu ska de rödgröna partierna försöka enas om ett regeringsunderlag.

Tidigare under dagen öppnade Centerpartiet för en ren S-regering med stöd av MP, C och V.

– Varken V och C är intresserade av att MP får fördelen att sitta i regeringen, sade en C-källa till Aftonbladet.

Blankt nej

Nu svarar Vänsterpartiet.

V säger blankt nej till förslaget, rapporterar Aftonbladet.

Alla regeringsalternativ där V inte ingår ses som uteslutna, uppger tidningen med hänvisning till källor inom Vänsterpartiet.

”Alla ska med!”

Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson dömer också ut förslaget om en ren S-regering.

– Klart att alla fyra partier bör ta ansvar i regeringen, för stabiliteten, så att våra överenskommelser och budgetar kan genomföras. Nu testar C att säga nej till ännu ett parti, skriver hon på X och fortsätter:

– Tror ärligt talat det är bättre att inse att man måste börja säga ja istället! Alla ska med!

Samtal inleds i morgon

Talmannen Andreas Norlén kommer att inleda samtal med alla partiledare under fredagen. Detta efter att statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat sin avgång under dagen.

– Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister, framhåller riksdagen i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Butikskedja delar ut 56 miljoner till anställda efter jättesuccén 

Ebba Busch: Vi står redo

Om förhandlingarna mellan de rödgröna partierna skulle kollapsa är högersidan redo att ta över ledartröjan, uppger KD-ledaren Ebba Busch.

– Det blågula laget har i fyra år visat att vi både kan enas och genomföra för Sverige nödvändiga reformer, politik och budget. Vi kan också konstatera att valresultatet gett Sverige en majoritet för en borgerlig ekonomisk politik framåt, det står vi redo att söka möjligheter kring framåt, skriver hon på X.

LÄS MER: Arbetslösheten minskar i Sverige – en grupp sticker ut 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 sep 26

Ny regel för pensionen – kan införas av S-regering

2026 09 18

Under fredagen inleds den första talmansrundan efter valet.

Magdalena Andersson (S) väntas få sonderingsuppdraget.

Om S-ledaren lyckas bilda regering kan en ny regel för pensionen införas.

Socialdemokraterna vill införa ett särskilt pensionslyft för alla som har arbetat i över 40 år.

– Arbetarepensionen ska kunna sökas före riktåldern i syfte att göra den allmänna pensionen högre den dagen man går i pension, framhåller partiet.

Högre månadspension

Det är oklart hur mycket högre pensionen kan bli för personer som får rätt till den nya arbetapensionen.

– Det ger högre månadspension för personer med långt yrkesliv samt ekonomisk trygghet vid tidigare utträde, men exakt kronobelopp är inte nämnt, uppger låneförmedlaren Lendo som har granskat förslaget.

Målet: Ska höja pensionen

Socialdemokraterna vill även höja den allmänna pensionen på bredare front.

– Vårt mål är att den allmänna pensionen ska höjas så att den motsvarar grundambitionerna för systemet och att den samlade pensionen ska i snitt motsvara 70 procent av slutlönen, uppger partiet.

Krav på nästa regering

Intresseorganisationen SPF Seniorerna kräver att nästa regering vidtar åtgärder för att höja pensionerna. Organisationen hänvisar till att många äldre upplever ekonomiska svårigheter när kostnaderna för mat, boende och annat stiger.

– Så ska det inte vara. Därför måste pensionsavgiften höjas och komma både dagens och framtidens pensionärer till del, framhåller SPF i ett uttalande.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra” 

Gas i pensionssystemet införs

Tidöregeringen har tidigare fattat beslut om att införa en så kallad gas i pensionssystemet.

Det innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

Det nya systemet börjar gälla från och med 2027. Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

– Beloppet läggs till den intjänade pensionen och syns i det orange kuvertet, men särredovisas inte. De pensioner som berörs är inkomstpension och tilläggspension, uppger Pensionsmyndigheten.

ANDRA LÄSER: BEKRÄFTAT: Så mycket tjänar svenskarna 

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen