UPPGIFTER: USA:s militär attackerad

2025 03 17

USA:s militär uppges vara under attack.

Två attacker påstås ha genomförts mot det amerikanska hangarfartyget USS Harry S. Truman och medföljande krigsfartyg i Röda havet.

Det hävdar de Iranstödda huthirebellerna som säger sig ligga bakom attacken, rapporterar bland annat Euronews och The Times of Israel.

Attacken sägs vara en hämnd för det flyganfall som USA genomförde mot huthirebellerna i Jemen under helgen.

De jemenitiska väpnade styrkorna kommer inte att tveka att rikta in sig på alla amerikanska krigsfartyg i Röda havet och Arabiska havet som vedergällning för aggressionen mot vårt land, framhåller huthimilitärens talesperson och brigadgeneral Yahya Saree enligt Euronews.

Uppgifter om "18 robotar"

USA har inte omedelbart kommenterat uppgifterna om att huthirebellerna gått till motattack.

Enligt den terrorstämplade gruppen avfyrades 18 robotar och en drönare mot det stora hangarfartyget och övriga krigsfartyg.

Enligt en amerikansk tjänsteman som uttalade sig på villkor av anonymitet, avfyrade huthierna drönare och minst en robot i sin första påstådda attack, erfar Times of Israel.

Trump: "Helvetet kommer regna ned"

Såväl Washington som huthierna har varnat för ytterligare eskalering efter det amerikanska anfallet i lördags, vars syfte var att avskräcka rebellerna från att attackera militära och kommersiella fartyg i Röda havet – som är en av världens mest trafikerade farleder.

– Helvetet kommer att regna ned på er, dundrade USA:s president Donald Trump på sin egen sociala medieplattform Truth Social i helgen.

– Till alla huthiterrorister, er tid är slut, era attacker måste upphöra, från idag. Om de inte gör det, kommer helvetet att regna ned på er som någonting ni aldrig har sett förut.

Största operationen i år

USA:s centralkommando beskrev insatsen som en “storskalig operation”. Den fortsatte under söndagen.

Anfallen resulterade i 31 dödsfall och är enligt Reuters den största amerikanska militära operationen i Mellanöstern sedan Trump tog över makten i slutet av januari i år.

En källa till nyhetsbyrån uppgav tidigare att de amerikanska attackerna kan pågå i veckor framöver, men USA:s försvarsminister Pete Hegseth har gett rebellerna ett alternativ.

– I samma minut som huthierna säger att de tänker sluta skjuta mot våra skepp så kommer våra attacker att upphöra. Fram till dess kommer vi att vara obevekliga, säger ministern.

Arkivfoto: U.S. Navy photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Thomas Gooley 

Text: Redaktionen


21sep2025

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen


Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER:  Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen