Sverige på väg mot kritiserad lösning i migrationspolitiken

2025 03 12

Ett nytt experiment i Europa har väckt Sveriges uppmärksamhet.

I utbyte mot pengar vill Italien börja skicka migranter till en mindre by i norra Albanien.

Samhället används som experiment för en ny europeisk flyktingpolitik och kan bli aktuellt även för Sveriges del, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Vi vill att EU-kommissionen tar fram en pilotmodell först, som vi kan pröva och utvärdera. Vi tror att det vore bra med en EU-gemensam lösning, säger Johan Forssell, migrationsminister, till tidningen.

3 000 migranter

För att få lov att använda albansk mark och bygga läger har Italien betalat motsvarande över sju miljarder kronor till landet.

Uppemot 3 000 migranter ska kunna bo i lägret och det är den italienska kustbevakningen som ska sålla ut ensamma män som flyr över Medelhavet och skicka dem till Albanien redan innan de anländer till Italien.

Hyllas och kritiseras

Experimentet har hyllats av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och enligt SvD är det bara en “tidsfråga” innan svenska migrantläger upprättas i Albanien.

– Det är ett samarbete som Albanien ingått med Italien, de vill ju det här frivilligt. Det är klart att EU vill ha det här, men vi kan också hjälpa de här länderna med investeringar och handel och skapa en positiv utveckling, säger Johan Forssell.

Förslaget möter dock också hård kritik. Människorättsorganisationer och oppositionspolitiker menar att man säljer ut Albanien och bedriver en slags kolonialism genom att ge territorium till EU-länder. Albanien själva är inte med i unionen, men är kandidatland.

Inlett nytt samarbete

Regeringen och Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen deklarerat att Sverige gått från att i första hand vara ett land för asylinvandring till att nu vara ett land för arbetskraftsinvandring. 

Så sent som i slutet på februari gav statsminister Ulf Kristersson besked om att man är redo att delta i en ny migrationsplan med just Italien.

– Sverige i norra Europa och Italien i södra Europa har mycket att tjäna på ett nära samarbete kring gemensamma migrationsutmaningar, sade Kristersson på en gemensamt pressträff med den italienska premiärministern Giorgia Meloni, enligt SVT.

"Känner konsekvenser alltför väl"

Lösningen som det då talades om var det italienska initiativet “Rome Process”, som beskrivs som en kombination av migration och utveckling, handel och ekonomiska frågor.

– Både Sverige och Italien känner konsekvenserna av enorm irreguljär invandring alltför väl. Det är därför vi båda byter politik och agerar för att EU ska göra mer, sade Kristersson vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen


Stor vändning om Ukraina – Trumps krav i avtalet ryker

2025 04 29

Det omtalade mineralavtalet mellan USA och Ukraina skulle betala tillbaka för pengarna amerikanerna bidragit med i kriget.

Det hävdade USA:s president Donald Trump tidigare i år.

– Vi kommer att få tillbaka våra pengar eftersom det helt enkelt inte är rättvist. Och vi får se, men jag tror att vi är ganska nära en överenskommelse, och vi borde vara nära en överenskommelse, sade Trump på en konferens i februari.

Vändningen: kravet ryker

Nu framkommer att USA inte kommer att begära att Ukraina ska återbetala tidigare bistånd via mineralavtalet, vilket fram till nyligen förespråkats av Trump.

Det bekräftar Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal i ett uttalande, rapporterar Kyiv Post.

– Överenskommelser har nåtts om att avtalet inte inkluderar bistånd som tillhandahållits före undertecknandet, framhåller premiärministern på Telegram.

Kyivs "röda linjer"

Denys Shmyhal antyder också att framsteg görs i att få fram ett avtal och att de juridiska teamen i både Ukraina och USA arbetar för att sätta villkoren.

Han säger också att Kyiv har deklarerat Ukrainas “röda linjer” gentemot USA.

– Juridiska team arbetar med avtalet. Vi gör goda framsteg. Det viktigaste är att vi tydligt har definierat våra röda linjer, avtalet måste uppfylla europeiska skyldigheter och inte heller strida mot Ukrainas konstitution och lagstiftning, uppger Shmyhal.

LÄS MER: Ny överenskommelse på gång – för att “trotsa Trump”

Ukraina: sanktioner avbryts inte

Tidigare har det kommunicerats att Ukrainas EU-ansökan inte ska hindras av det mineralavtal som upprättas mellan USA och det krigsdrabbade landet.

Även ett återuppbyggande av Ukraina finns med  i diskussionerna.

– Ukraina kommer att fortsätta att få stöd från partners, försäkrar Denys Shmyhal.

Han tillägger att länderna dessutom är överens om att USA:s sanktioner mot Ryssland inte ska upphöra.

Sanktioner mot Ryssland är fortfarande ett viktigt påtryckningsmedel, eftersom angriparen ständigt försöker försvaga dem. Vi är överens i den här frågan

LÄS MER: Expert befarar skräckbesked från USA: “Det här är slutet”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen