Sverige på väg mot kritiserad lösning i migrationspolitiken

2025 03 12

Ett nytt experiment i Europa har väckt Sveriges uppmärksamhet.

I utbyte mot pengar vill Italien börja skicka migranter till en mindre by i norra Albanien.

Samhället används som experiment för en ny europeisk flyktingpolitik och kan bli aktuellt även för Sveriges del, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Vi vill att EU-kommissionen tar fram en pilotmodell först, som vi kan pröva och utvärdera. Vi tror att det vore bra med en EU-gemensam lösning, säger Johan Forssell, migrationsminister, till tidningen.

3 000 migranter

För att få lov att använda albansk mark och bygga läger har Italien betalat motsvarande över sju miljarder kronor till landet.

Uppemot 3 000 migranter ska kunna bo i lägret och det är den italienska kustbevakningen som ska sålla ut ensamma män som flyr över Medelhavet och skicka dem till Albanien redan innan de anländer till Italien.

Hyllas och kritiseras

Experimentet har hyllats av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och enligt SvD är det bara en “tidsfråga” innan svenska migrantläger upprättas i Albanien.

– Det är ett samarbete som Albanien ingått med Italien, de vill ju det här frivilligt. Det är klart att EU vill ha det här, men vi kan också hjälpa de här länderna med investeringar och handel och skapa en positiv utveckling, säger Johan Forssell.

Förslaget möter dock också hård kritik. Människorättsorganisationer och oppositionspolitiker menar att man säljer ut Albanien och bedriver en slags kolonialism genom att ge territorium till EU-länder. Albanien själva är inte med i unionen, men är kandidatland.

Inlett nytt samarbete

Regeringen och Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen deklarerat att Sverige gått från att i första hand vara ett land för asylinvandring till att nu vara ett land för arbetskraftsinvandring. 

Så sent som i slutet på februari gav statsminister Ulf Kristersson besked om att man är redo att delta i en ny migrationsplan med just Italien.

– Sverige i norra Europa och Italien i södra Europa har mycket att tjäna på ett nära samarbete kring gemensamma migrationsutmaningar, sade Kristersson på en gemensamt pressträff med den italienska premiärministern Giorgia Meloni, enligt SVT.

"Känner konsekvenser alltför väl"

Lösningen som det då talades om var det italienska initiativet “Rome Process”, som beskrivs som en kombination av migration och utveckling, handel och ekonomiska frågor.

– Både Sverige och Italien känner konsekvenserna av enorm irreguljär invandring alltför väl. Det är därför vi båda byter politik och agerar för att EU ska göra mer, sade Kristersson vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Forskare uppmanar: ta ut pengar nu – så mycket behövs

2025 09 28

Forskare uppmanar folk över hela Europa att ta ut kontanter.

Alla bör ha fysiska pengar liggandes hemma för att vara redo för kris.

Det är slutsatsen efter en ny forskningsrapport från Europeiska centralbanken som analyserat fyra stora kriser i Europa, bland annat coronapandemin och den ryska invasionen av Ukraina.

– Håll er lugna och ha kontanter till hands, lyder titeln på studien, rapporterar CNN.

Så mycket behövs i Sverige

Studien har undersökt den kraftiga efterfrågan på sedlar som ökat när en ny kris slagit till. Forskarna konstaterar att fysiska pengar erbjuder “en tydlig psykologisk och praktisk nytta”.

– Resultatet stöder det växande erkännandet bland myndigheter att kontanter är en kritisk del av nationell krisberedskap, framhåller forskarna enligt CNN.

Kanalen uppmärksammar dessutom Sverige som ett särskilt exempel. Alla svenskar rekommenderas att ha kontanter redo för att kunna betala för mat, mediciner, bränsle och andra förnödenheter under minst en vecka.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare preciserat att det handlar om en summa på minst 2 000 kronor.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen, då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR för tre år sedan.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Ett "reservdäck"

När Ryssland invaderade Ukraina ökade antalet kontantuttag i Sverige drastiskt. Liknande skedde i flera länder i våras när ett massivt strömavbrott slog ut strömmen i Spanien och Portugal. 

Förklaringen, enligt forskarna, är att sedlar får en särskild attraktionskraft i akuta stressmoment.

– Kontanter innebär viktig redundans – “reservdäck” – för betalningssystemet. Denna redundans är avgörande för alla system, eftersom inget system är ofelbart, framhåller forskarna i rapporten.

Regeringen i Sverige har tidigare gått fram med att kontanter alltid ska kunna användas för att betala läkemedel, livsmedel och drivmedel.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID slutar fungera på vissa telefoner – detta gäller

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

EXTREMA HOTET: ”Krig mot USA”

2025 09 29

Ett extremt allvarligt hot riktas mot USA.

USA:s president Donald Trump försöker få igenom en plan för fred i Gaza.

Samtidigt riskerar USA att bli direkt involverade i en annan, nära relaterad konflikt i Mellanöstern.

”Går i krig med USA”

Islamistdiktaturen Iran hotar med att starta krig mot USA.

Om Israel attackerar Iran igen, kommer diktaturen svara genom att även dra in USA i konflikten, hotar en företrädare för regimen, rapporterar Newsweek.

– I samma ögonblick som Israel startar ett krig kommer vi också att gå in i ett krig med USA, säger generalmajor Mohsen Rezaei, tidigare befälhavare för Irans revolutionsgarde, enligt tidningen.

Så sent som i juni utspelade sig det så kallade 12-dagarskriget mellan Israel och Iran. USA har också genomfört attacker mot iranska kärnanläggningar.

Den senaste tiden har spänningarna återigen ökat, bland annat till följd av förnyade FN-sanktioner riktade mot Irans kärnenergiprogram.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Gripen-plan till Ukraina

Ökade påtryckningar – stor oro

Samtidigt har USA ökat sina påtryckningar mot Iran.

Enligt israeliska tjänstemän har man noterat en ökande oro inom Irans ledarskikt, vilket ökar risken för konfrontation. Israel är också oroliga för att Iran tänker påskynda sitt kärnenergiprogram, vilket riskerar att leda till attacker i förebyggande syfte.

Israel uppges ha gått upp i högsta beredskap sedan FN:s sanktioner förnyades.

Den iranske generalmajoren Mohsen Rezaei menar att Iran inte är intresserade av förhandlingar som bara gynnar Israel.

– Förhandlingar som syftar till att ge Israel tid, eller att stärka dem, är oacceptabla, säger han.

Ses som legitima måltavlor

Han understryker också att militärt våld från Israel kommer att besvaras – och att man då även kommer att se Israels allierade som legitima måltavlor.

– Om vi inleder förhandlingar får militärt våld inte på något sätt användas mot Iran. I annat fall kommer vi att hämnas; inte bara mot Israel, utan också mot amerikanska mål i regionen, säger Mohsen Rezaei.

Iran yttrar alltså nya, skarpa hot mot Donald Trumps USA.

Detta samtidigt som Trump har meddelat att Israel har godkänt USA:s plan för fred i Gaza, efter måndagens möte med den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu i Vita huset. Planen skulle innebära att israeliska styrkor drar sig tillbaka samt att gisslan i Gaza släpps.

Planen har dock ännu inte godkänts av Hamas, men Trump säger sig vara hoppfull om att även de ska säga ja.

LÄS OCKSÅ: JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland

Foto: U.S. Navy Photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Thomas Gooley resp J Owens

Text: Redaktionen