Svenskars resebokningar når plötsligt trendbrott – förändring på 50 procent

2025 03 11

Svenska folkets resvanor håller på att förändras kraftigt, vilket resebolag vittnar om.

Svenska folket älskar att resa.

De senaste åren har många dock varit försiktiga med att lägga pengar på resor, med tanke på den svaga kronan och det tuffa ekonomiska läget.

Världsläget påverkar också svenska folkets resvanor.

Och nu har det skett ett stort – och möjligen förvånansvärt – trendbrott i svenska folkets resvanor.

Enorm nedgång

Den senaste tiden har beställningarna av en kategori resor rasat, rapporterar SR.

Det handlar om resor till USA.

Resebolag vittnar om en enorm minskning av intresset för USA-resor.

– Vi har en nedgång då på mer än 50 procent, om man ser på de tre senaste veckorna, säger Emanuel Karlsson, vd för Rolfs flyg & buss i Göteborg, till radiokanalen.

Den plötsliga nedgången kan bero på att många svenskar ogillar USA:s nya president Donald Trump, och framför allt dennes politik gentemot Ukraina.

– Det är ju mycket diskussioner som pågår runt omkring, om hur man själv tar ett ställningstagande för eller emot USA. Det verkar som att människor gör sitt politiska ställningstagande med fötterna, säger Emanuel Karlsson.

Många vill bojkotta amerikanska varor

Det minskade intresset för att resa till USA kan också kopplas samman med en ökad tendens hos svenska folket att vilja bojkotta varor från USA.

En ny undersökning från Verian visar att tre av tio svenskar har valt bort amerikanska varor i politisk protest, rapporterar SVT.

Undersökningen visar också att fyra av tio svenskar överväger att inleda en sådan bojkott.

En svensk Facebook-grupp som uppmanar till bojkott av amerikanska varor har fått över 65 000 medlemmar, enligt kanalen.

– Donald Trumps många utspel om Ukraina, europeisk säkerhetspolitik och tullar den senaste månaden sätter tydliga avtryck i den svenska opinionen, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, till kanalen.

Svårt att veta vad som händer

Och viljan att bojkotta USA tycks alltså även påverka svenskarnas val av resor.

Hur detta fortsätter är svårt att sia om.

– Ja, alltså vad som händer nu, det är ju jättesvårt att sia om, det är nya bud varje dag. Hur det här ska sluta och vart det är på väg, jag har ingen aning, säger Emanuel Karlsson till radiokanalen.

Foto: Etienne Jong

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA säger ja till alltihop

2025 03 11

USA och dess president Donald Trump uppges ha accepterat Rysslands mycket stränga “fredsplan” för att avsluta kriget i Ukraina.

Vladimir Putin och Ryssland inledde en fullskalig invasion mot Ukraina i februari 2022.

Donald Trump har lovat att få slut på kriget.

Nu uppges USA säga ja till samtliga krav som Ryssland har lagt fram för att så ska ske, erfar Kyiv Post.

– Uppgifterna tyder på att Washington har blivit mer mottaglig för Kremls narrativ om krigets ursprung, som Moskva nu aggressivt marknadsför för västerländska åhörare, säger källor till den ukrainska tidningen.

Fyra mycket tuffa krav

Ett av de grundläggande kraven för Ryssland är att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj byts ut.

Dessutom har Kreml fyra ytterligare krav som uppges vara icke-förhandlingsbara:

1. Avsluta det västerländska militära stödet till Ukraina. Moskva kräver att alla vapentransporter, underrättelsedelningar och träning av ukrainska styrkor upphör. Om det enbart gäller USA eller även Europa är just nu oklart.

2. Erkännande av ryskockuperat territorium. Ryssland kräver att de olagligt annekterade regionerna Krym, Cherson, Zaporizhzhia, “Folkrepubliken Donetsk” och “Folkrepubliken Luhansk” erkänns internationellt som delar av Ryssland.

3. Återinföra den ryska kulturens, språkets och kyrkans framträdande plats. Ryssland vill “återställa” en prioriterad rysk kultur i Ukraina genom att införliva det ryska språket, ryska medier och den rysk-ortodoxa kyrkan i den ukrainska vardagen.

4. Återgå till Istanbulavtalets villkor. Avtalet var ett utkast till ett fredsförslag som förhandlades fram mellan Ukraina och Ryssland i mars 2022, vilket inkluderade diskussioner om Ukrainas neutralitet, säkerhetsgarantier och begränsningar av dess militär i utbyte mot att Ryssland drog tillbaka trupper. Många experter har hävdat att avtalet skulle missgynna Ukrainas intressen.

"Allt är sant, det händer verkligen"

Den ukrainska tidningen skriver också att Kreml har dragit igång en aggressiv desinformationskampanj.

Syftet är att misskreditera Zelenskyj genom att framställa honom som ett hinder för att uppnå fred.

– Ryssland försöker utnyttja spänningarna mellan de amerikanska och ukrainska presidenternas team för att driva fram “Istanbulförslaget” som krav på Ukraina för en eventuell vapenvila och framtida fredsavtal, säger en högt uppsatt ukrainsk regeringstjänsteman till Kyiv Post.

Moskva uppges också samarbeta med ukrainska politiker utomlands i syfte att få fram proryska presidentkandidater.

– Allt är sant. Det här händer verkligen, säger en källa från den ukrainska underrättelsetjänsten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 10

Riksbankschefen Erik Thedéen går ut med en varning och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen