Hård kritik för iskalla bussar – Resenärer fick åka i 7 grader

2022 01 03

Det var minus 32 och vi hade 7 grader inne i bussen. Iskallt!

Det säger busspendlaren Philip Lidén i Norsjö i Västerbotten till SVT och han inte är glad på Skellefteå Buss.

Politiskt ansvar i botten

Ansvaret ligger ytterst hos politikerna som styr Region Västerbotten. Regionen äger Länstrafiken i Västerbotten AB som är den aktör som upphandlar kollektivtrafiken i Västerbottens län. Problemen med kalla bussar har drabbat flera resenärer den senaste tiden.

Uppskattas inte av resenärerna

Det har tidvis varit rejält kallt i norra Sverige och när man står och väntar på bussen i 32 minusgrader har man förhoppningar om att komma in i en varm buss. Blott 7 plusgrader är inget som uppskattas av resenärerna hos Skellefteå Buss.

Fruktansvärt kallt

– Det var fruktansvärt kallt. Jag hade på mig täckbyxor, jacka, mössa och vantar. När det är 32 minusgrader ute måste det vara varmare bussar, säger säger Philip Lidén till SVT. Han åkte buss från Norjsö till gymnasieskolan i Lycksele.

Väldigt olyckligt

Bussbolaget förklarar att föraren hade att välja på att ställa in bussresan men att folk då inte hade kommit fram dit de skulle.

– Det var väldigt olyckligt. En sådan gång så skulle man kanske rent ha ställt in den turen. Men då gör chauffören en avvägning att det är bättre att turen går. Men så klart olyckligt att det var så kallt hela färden. Och det ska inte vara på det sättet, säger Marie Larsson som är vd för Skellefteå buss, till SVT.

Värmen kollas fyra gånger per dygn

Hon förklarar att det var fel på bussen men det åtgärdades när den kom in till Skellefteå.

– Vi har väldigt mycket rutiner som är insatta de här kalla månaderna. Minst fyra gånger per dygn kontrolleras utrustning i bussarna och värmepaketen som finns i bussen och kopplingarna till dem, säger hon.

Bussar svårare än bilar

Hon förklarar att bussar är lurigare än bilar.

– Det är inte som att värma en bil. En buss tar mycket längre tid att värma upp och det kan inträffa att värmepaketen inte fungerar men vi gör absolut allt det vi kan för det är en viktig fråga för oss att resenärerna får åka i behagligt uppvärma bussar.

Klagomål på fler bussbolag

Även bussbolaget Transdev som trafikerar E4:an i Västerbotten har fått klagomål om kalla bussar.

 – Det gäller två av våra 25 bussar. Värmarna har gått sönder och vi har haft svårt att få fram reservdelar, säger Transdevs marknads- och kommunikationschef till SVT.

Socialdemokraterna

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna med regionråd Peter Olofsson (S) i spetsen och Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB som ansvarar för upphandlingen av busslinjerna.

– Vi har också stött på hos bussbolagen. Så här ska det inte vara och i deras avtal står det angivet att bussarna ska hålla minst 18 plusgrader – annars kan de drabbas av vite, säger Länstrafikens vd Harriet Söder, till SVT.

Äger inga egna bussar

Länstrafiken i Västerbotten förklarar läget på sin webbsida.

– Länstrafiken äger inga egna bussar och har inga chaufförer anställda. Vi anlitar trafikföretag med egna bussar och chaufförer. Länstrafiken anlitar i dag ungefär 30 bussföretag och ett stort antal taxientreprenörer.

Fem största bolagen

Regionens avtal med trafikföretagen ställer krav på bland annat miljö, kvalitet, trafiksäkerhet och funktionsanpassning. De största bolagen som trafikerar Västerbotten busslinjer är följande:
◾Transdev

◾Skellefteå buss

◾Centrala Buss

◾Vilhelmina Taxi

◾Busspoolen

Foto: Länstrafiken Västerbotten FB


SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

Chipsjätten OLW ger besked om en ny åtgärd till kunderna.

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen


1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen