Svenska kronan starkast på flera år – “Måste tillbaka till 90-talet”

2025 03 10

En stor bidragande orsak till att den svenska kronan går så starkt just nu stavas Donald Trump och de nya tullar som den amerikanske presidenten utropat.

Detta har enligt Bloomberg lett till en stor osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna för USA och resulterat i att dollarn nu är på väg mot sin värsta vecka sedan 2022.

– Det har i många avseenden varit en händelserik vecka som har orsakat de stora rörelserna på valutamarknaden, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till Dagens Industri.

“Måste tillbaka till 90-talet”

En dollar kostar nu drygt tio kronor.

– Jag tror det måste gå tillbaka till 90-talet för att se en lika snabb förstärkning av kronan på så kort tid, säger Michel Gubel, valutaanalytiker på Handelsbanken, till Svenska Dagbladet.

Läs mer: Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

Euron starkare än på 16 år

Även ute i Europa har optimismen ökat sedan Tyskland tagit avsteg från sin traditionellt strikta finanspolitik.

Bland annat planerar landet omfattande satsningar på försvar och infrastruktur. Detta har resulterat i att euron inte varit starkare sedan 2009, med en uppgång på cirka fem procent.

Priset på en euro ligger dock ändå under elva kronor, vilket är det lägsta priset sedan februari 2023.

“Trump verkar ganska galen”

Samtidigt som kronan går starkare än på länge skakas många andra globala marknader av det handelskrig som håller på att trappas upp.

Den norske investeraren Kjetil Holta varnar nu för en potentiell börsnedgång på upp till 30 procent i USA.

– Trump verkar ganska galen – om detta råder ingen tvekan. Nu gäller det bara att acceptera att det kan skada värdet på dina aktier, säger han till norska Dagens Næringsliv.

Läs vidare: Anders Borg svarar efter Trumps utspel – ”Rikta blickarna hitåt”

Foto: Riksbanken
Text: Redaktionen

Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 08

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen